Vård och omsorg, Undersköterska, Distans med lektioner, Deltid, Jan – 25, ÅV1VOL25VOXABR

Syftet med orienteringskursen är att synliggöra individens reella kunskap och yrkeskompetens genom kartläggning. Kursen ska stärka den enskilde i dennes ställningstagande för vidare studier, stödja denne i valet av utbildning, öka kunskaperna i studieteknik samt vidga insikterna i vad studier inom valt yrkesområde kan innebära samt ge en god orientering om kursuppläggets innehåll och syfte med kurserna.

Kursen ska behandla följande centrala innehåll: - Olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, lycka och syn på det goda livet. - Centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg. - Sociala och aktiverande uppgifter i form av daglig aktivering, samtal, kontaktskapande och relationsbyggande. - Personnära omsorg. - Rehabilitering samt habilitering som kan utföras i hemmet. - Serviceuppgifter. - Administrativa uppgifter samt teknisk och digital utrustning för informationsteknik inom social omsorg. - Kommunikationens grunder i mellanmänskliga relationer. - Bemötande, relationer och professionalism inom social omsorg. - Etiska begrepp och etiskt förhållningssätt. - Den historiska utvecklingen inom social omsorg och socialt arbete. - Lagar och andra bestämmelser samt dess intentioner inom social omsorg. - Anmälningsplikten. - Systematiskt arbetsmiljöarbete och dess lagstiftning såsom systematiskt brandskyddsarbete (SBA), tillbud och arbetsskadeanmälan.

Centralt innehåll: - Barn och ungas utveckling vid funktionsnedsättning. - Olika funktionsnedsättningar, till exempel olika former av rörelsehinder, intellektuella funktionsnedsättningar och syn- och hörselnedsättningar samt deras konsekvenser i vardagen. - Identitetsutveckling och självbild vid funktionsnedsättning. - Livsvillkor och möjlighet till utveckling utifrån samhällets stöd och service. - Tillgänglighet i inre och yttre miljö. - Sinnesstimulering för att främja kommunikation och samspel. - Sexualitet och relationer. - Pedagogiska arbetssätt och välfärdsteknologi som främjar delaktighet och självbestämmande. - Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd- och hjälpinsatser till den enskilde utifrån biståndsbedömning. - Bemötande och professionellt förhållningssätt. - Teamarbete och samverkan internt och externt. - Förebyggande arbete och rutiner för hantering av hot- och våldssituationer. - Historiska perspektiv över vilka normer, värderingar och synsätt som påverkat synen på funktionsnedsättning. - Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, samt de intentioner som finns bakom lagarna.

Centralt innehåll: Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar. Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information. Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas. Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.

Centralt innehåll: Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik. De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.

Kursen ska behandla följande centrala innehåll: -Vanliga sjukdomstillstånd, däribland diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar, cancer, stroke och epilepsi. -Centrala begrepp inom omvårdnad. -Omvårdnad vid de vanligaste sjukdomstillstånden med hänsyn tagen till patientsäkerhet, självbestämmande och integritet. -Personlig vård, däribland personlig hygien, munvård, kost och vätska, måltidssituation, vila och sömn, elimination, inkontinens och klädsel samt komplikationer vid långvarigt sängläge. -Nutritionslära och stimulerad matsituation. -Observation, värdering och prioritering utifrån fysiska och psykiska tillstånd samt dokumentation och rapportering av gjorda observationer och insatser. -Etiska frågeställningar och etiskt förhållningssätt i vård-och omsorgsarbetet. -Basala hygienrutiner vid vård-och omsorgsarbete. -Omvårdnad vid livets slutskede, smärtlindring och omhändertagande efter döden. -Medicintekniska och andra hjälpmedel. -Datoranvändning och säker informationshantering kopplade till specifika it-tillämpningar i vård-och omsorgsarbete. -Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och sinnesstimulering. -Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten. -Arbete utifrån biståndsbedömning eller vårdplanering med hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar. -Den historiska utvecklingen inom verksamhetsområdet. -Den fysiska och psykiska arbetsmiljöns betydelse för hälsa och egen säkerhet utifrån lagar och andra bestämmelser. -Arbetsställningar och förflyttningar. -Ergonomiska verktyg, deras funktion och underhåll. -Hälso-och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och Lex Maria samt andra relevanta lagar inom området. -Arbetsuppgifter som kräver delegering. -Sekretess i vård-och omsorgsarbete.

Kursen ska behandla följande centrala innehåll: -Det normala åldrandet samt fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella perspektiv på åldrandet. -Insatser och verksamheter inom äldreomsorg. -Geriatriska, äldrepsykiatriska och vanliga sjukdomar och tillstånd samt läkemedelsanvändning hos äldre. -Demenssjukdomar, deras olika faser och utredningar. Kartläggning och individuell bemötandeplan, utifrån BPSD, beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. -Äldre multisjuka. - Förebyggande av vårdskador genom att kartlägga och åtgärda risker för bland annat undernäring, fallolyckor, trycksår och bristande munhälsa hos äldre. -Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet. -Åldrande och sexualitet. -Kost, näringsbehov och nutrition vid åldrande. -Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd-och hjälpinsatser till den enskilde. -Vikten av rehabilitering, funktionsbevarande omsorg och fysisk aktivitet för äldres välbefinnande. -Palliativ vård och omsorg utifrån olika trossamfunds syn och ceremonier kring omhändertagande vid livet slutskede. -Kognitiva hjälpmedel vid demenssjukdom och andra äldrepsykiatriska och geriatriska tillstånd. -Bemötande och professionellt förhållningssätt med utgångspunkt i socialtjänstens värdegrund för omsorg om äldre. -Samarbete med anhöriga för ökad delaktighet i form av närståendestöd, teamarbete och olika frivilligorganisationer.

Ämnet anatomi och fysiologi grundar sig huvudsakligen på de medicinska kunskapsområdena anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi. Ämnet behandlar människokroppens uppbyggnad och funktion, vanliga mikroorganismer och deras spridningsvägar samt läkemedel. Följande centralt innehåll: -Grundläggande om människokroppens uppbyggnad och funktion. -Grundläggande medicinsk terminologi. -Grundläggande om läkemedel och läkemedelshantering, däribland olika administreringssätt, halveringstid, terapeutisk bredd och vanliga biverkningar. -Bestämmelser kring delegering och personligt ansvar för läkemedelshantering. -Vanliga mikroorganismer och hur de sprids. -Åtgärder för att förebygga smitta.

Ämnet anatomi och fysiologi grundar sig huvudsakligen på de medicinska kunskapsområdena anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi. Ämnet behandlar människokroppens uppbyggnad och funktion, vanliga mikroorganismer och deras spridningsvägar samt läkemedel. Centralt innehåll: -Människokroppens uppbyggnad och funktion samt dess förmåga till ämnesomsättning, rörelse, retbarhet, skydd och försvar. -Kroppens vätske-, elektrolyt-och näringsbalans. -Människans utveckling från barn till äldre. -Den fysiologiska processen kring människans fortplantning från befruktning till förlossning. -Fördjupad medicinsk terminologi. -Vanliga läkemedel och deras verkningssätt, användningsområden och vilka biverkningar de kan ha. -Enklare läkemedelsberäkning samt relevansbedömning av resultatet. -Lagar och andra bestämmelser som gäller för läkemedelsanvändning. -Kroppens försvarssystem mot mikroorganismer och virus.

Kursen ska behandla följande centrala innehåll: - Socialtjänstens förebyggande åtgärder och insatser utifrån ett familjeperspektiv. - Barns förutsättningar och behov samt föräldrars omsorgsförmåga. - Olika boendeformer samt sysselsättning och arbete som ett led till ökade möjligheter till stöd för målgrupperna. - Sociala och kulturella perspektiv på människan och deras konsekvenser och möjliga lösningar. - Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av genomförda insatser utifrån biståndsbedömning. - Internetbaserade funktioner för rådgivning, hälsoinformation, och stödnätverk. - Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten, till exempel samordnad individuell plan och frivilliga organisationer. - Bemötande utifrån ett etiskt förhållningssätt. - Etiska begrepp, resonemangsmodeller och värdekonflikter och förhållningssätt inom social omsorg och socialtjänst. - Brukares behov och önskningar samt helhetssyn inom social omsorg.

Centralt innehåll: Psykiatrins historiska utveckling vad gäller organisation, människosyn, kunskap, utveckling och användning av olika behandlingsformer samt behov av evidensbaserad kunskap. Förklaringsmodeller till att psykisk ohälsa uppstår. Hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet påverkar psykisk hälsa och ohälsa. Identifikation av psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa. Orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar. Professionell hållning, balanspunkter, överföring–motöverföring, närhet–distans, empati–sympati samt hållpunkter för ett bra samtal.

Kursen ska behandla följande centrala innehåll: - Folkhälsoarbete och hur det kan bedrivas på individ-, grupp- och samhällsnivå. - Frisk- och riskfaktorer och deras påverkan på människors hälsa och livskvalitet, däribland motion, rekreation och kost, samt droger och stress. - Hälso- och sjukvård samt medicinska åtgärder som kan utföras på vårdinrättning eller i hemmet. - Etiska frågeställningar inom hälso- och sjukvård. - Människors reaktioner i kris och hur de kan hanteras. - Medicintekniska uppgifter som, enligt lagar och andra bestämmelser, inte kräver formell kompetens, däribland blodprovstagning och sårvård. - Riskfaktorer för trycksår och åtgärder för att förhindra eller minimera risken för trycksår. - Rehabilitering, habilitering och egenvård enligt vårdplanering på vårdinrättning eller i hemmet. - Uppmärksammande och rapportering av förändringar i människors hälsotillstånd. - System och rutiner för rapportering och dokumentation av gjorda åtgärder. - Vårdplanering, dess syfte och innehåll.

Centralt innehåll: - Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, däribland autism, ADHD och ADD, dess livsvillkor och konsekvenser i den dagliga livsföringen. - Förvärvad hjärnskada och dess konsekvenser i den dagliga livsföringen. - Utanförskap i samband med funktionsnedsättning. - Kunskaper om olika specialpedagogiska hjälpmedel och arbetssätt. - Olika verksamheter, till exempel särskola, andra anpassade utbildningar och daglig verksamhet. - Stöd- och hjälpinsatser inom området funktionsnedsättning. Insatser enligt LSS, Individuell plan och god man för att underlätta människors möjligheter till ett aktivt deltagande i samhället. - Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd- och hjälpinsatser till den enskilde. - Pedagogiska arbetssätt, metoder och förhållningssätt som främjar individens självbestämmande och möjlighet till utveckling, till exempel genom lågaffektivt bemötande, cirkulärt tänkande, delaktighetsmodellen och empowerment. - Metoder för reflektion över egna och arbetslagets arbetsmetoder för att utveckla ett individanpassat arbetssätt.

Kursen ska behandla följande centrala innehåll: -Sjukdomstillstånd, däribland infektionssjukdomar, andningsorganens sjukdomar, mag-tarmkanalens sjukdomar, skallskador, frakturer och nervsystemets sjukdomar. -Uppkomst av sjukdomstillstånd, olika förklaringsmodeller och riskfaktorer. -Undersökningsmetoder och behandlingar. -Omvårdnadsprocessen samt teorier inom omvårdnad. -Omvårdnad och medverkan vid behandling av sjukdomstillstånd med hänsyn tagen till patientsäkerhet, självbestämmande och integritet. -Avvikelsehantering. -Rehabilitering och habilitering samt pedagogiskt förhållningssätt. -Medicintekniska uppgifter, däribland blodtrycks-och pulskontroller, temperaturmätning, urinprov och enklare såromläggning. Hälso- och sjukvårdsuppgifter som sondmatning och sugning av övre luftvägar, insulingivning och katetrisering samt hur dessa uppgifter delegeras. -Observationer, värderingar, prioriteringar utifrån fysiska och psykiska tillstånd samt dokumentation och rapportering av gjorda observationer och insatser. -Normalt och onormalt ätbeteende. -Samspelet mellan it och människan. -It inom informationsöverföring och dokumentation samt medicintekniska informationsdatasystem. -Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och samarbete. -Arbete utifrån biståndsbedömning eller vårdplanering med hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar. -Hälso-och sjukvårdens organisation. -Tekniker för ergonomiskt och säkert utfört arbete i olika situationer samt riskanalys och konsekvenser då rätt respektive felaktig teknik används.

Centralt innehåll: Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar. Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk. Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål. Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Centralt innehåll: Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen. Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier. Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor. Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Kursen ska behandla följande centrala innehåll: - Psykiska sjukdomar, däribland psykoser, bipolärt syndrom, missbruk, emotionell instabil personlighetsstörning, självskadebeteenden och de funktionsnedsättningar som följer, deras orsaker, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad samt vikten av prevention och återhämtning. - Samsjuklighet, bruk och missbruk vid psykisk ohälsa utifrån ett individperspektiv. - Hur olika faktorer, däribland individens fysiska, psykosociala, socioekonomiska förutsättningar och könstillhörighet påverkar människors hälsa och ohälsa. - Former för samverkan och delaktighet mellan brukare och olika huvudmän med hjälp av samordnad individuell plan samt samverkan med anhöriga. - Bedömning av behov, planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av socialt omsorgs- och omvårdnadsarbete vid vanliga psykiska sjukdomstillstånd. - Läkemedelsbehandling. - Suicidprevention. - Olika behandlingsformer vid psykiska sjukdomstillstånd, däribland kognitiv och dialektisk beteendeterapi samt andra evidensbaserade metoder, till exempel social färdighetsträning för ett självständigt liv. - Internetbaserad behandling. - Vård och stödsamordnad insats för personer med psykisk sjukdom. - Stödverksamheter till barn med föräldrar som har en psykisk funktionsnedsättning eller en missbruksproblematik. - Olika samtalsmetoder i form av praktiska övningar och samtal, däribland motiverande samtal med öppna frågor, reflektioner och sammanfattningar, individuellt och i grupp utifrån frivilligt deltagande och utifrån tvångssituationer.

Kursen ska behandla följande centrala innehåll: - Vård- och omsorgsåtgärder samt medicinska åtgärder vid akuta och andra sjukdomar. - Smärta samt farmakologisk och annan smärtbehandling. - Etiska frågeställningar i samband med akuta och andra sjukdomar och rätten till en värdig död. - Kriser, existentiella frågor, reaktioner och psykosocialt stöd. - Hantering av dränage, stomi, kvarliggande respektive intermittent kateter. - Assistans vid undersökning och behandling. - Pre- och postoperativ vård. - Energi-, närings- och vätskebehov vid sjukdom. - Vårdplanering, dess syfte, innehåll och genomförande. - Symtomlindring vid illamående, kramper, andnöd, oro och ångest. - Utvärdering, rapportering och dokumentation av gjorda insatser. - Medicinteknisk utrustning. - Mobilisering, dess betydelse och effekter samt åtgärder som minskar risken för komplikationer. - Betydelsen av bemötande samt kommunikation och samarbete i krissituationer med respekt för individ och kultur. - Barn-HLR och S-HLR vuxen.

Centralt innehåll: - Bedömning av hälsotillstånd och förebyggande av ohälsa. - Bevarande eller förbättrande av funktionsförmåga. - Planering, genomförande och dokumentation av arbetsuppgifter på ett yrkesmässigt sätt. - Anpassning av den dagliga vården och omsorgen utifrån aktuellt hälsotillstånd. - Förebyggande av skador och olyckor för brukare, patienter och personal. - Etiska frågeställningar inom valt kunskapsområde. - Hygienrutiner vid vård- och omsorgsarbete. - Ergonomiska arbetsmetoder utifrån valt kunskapsområde. - Metoder för samtal och kommunikation med patienter, brukare och närstående inom valt kunskapsområde. - Samarbete med andra yrkesgrupper för ökad vård- och omsorgskvalitet inom valt kunskapsområde. - Analys och förslag på problemlösning i det systematiska kvalitetsarbetet inom valt kunskapsområde. - Lagar och andra bestämmelser som påverkar arbetet inom valt kunskapsområde.