Sva Grund-Kombo, Steg 2 mot Vårdbiträde, Klassrum, Feb-26 , ÅV2VB26KB

<p>Undervisningen i ämnet anatomi och fysiologi på nivå 1a1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Grundläggande om människokroppens uppbyggnad, funktion och fysiska utveckling.</li> <li>Grundläggande medicinsk terminologi.</li> <li>Vanliga mikroorganismer och hur de sprids samt åtgärder för att förebygga smitta.</li> <li>Grundläggande om läkemedel och läkemedelshantering, däribland olika administreringssätt samt halveringstid, terapeutisk bredd och vanliga biverkningar.</li> <li>Rimlighetsbedömningar vid läkemedelshantering.</li> <li>Ansvarsfull antibiotikahantering.</li> <li>Enkel läkemedelsberäkning.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller delegering av och personligt ansvar för läkemedelshantering.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet anatomi och fysiologi på nivå 1a1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Grundläggande om människokroppens uppbyggnad, funktion och fysiska utveckling.</li> <li>Grundläggande medicinsk terminologi.</li> <li>Vanliga mikroorganismer och hur de sprids samt åtgärder för att förebygga smitta.</li> <li>Grundläggande om läkemedel och läkemedelshantering, däribland olika administreringssätt samt halveringstid, terapeutisk bredd och vanliga biverkningar.</li> <li>Rimlighetsbedömningar vid läkemedelshantering.</li> <li>Ansvarsfull antibiotikahantering.</li> <li>Enkel läkemedelsberäkning.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller delegering av och personligt ansvar för läkemedelshantering.</li> </ul>

Kursens innehåll: Orienteringskursen ska ge deltagarna ökad kunskap om aktuellt yrkesval och de krav och möjligheter som finns inom yrket. Kombinationsutbildningens innehåll och upplägg ska även ingå som en del i kursen. Under kursen ska en kartläggning genomföras av deltagarens tidigare studier och yrkesbakgrund. Efter kartläggningen ska ett samtal ske med deltagaren kring dennes möjligheter och förutsättningar att delta i en kombinationsutbildning. Efter avslutad kurs: Deltagaren ska vara stärkt i sitt yrkesval samt ha ökade möjligheter att genomföra en kombinerad yrkes- och språkutbildning inom kommunal vuxenutbildning.

Syftet med orienteringskursen är att synliggöra individens reella kunskap och yrkeskompetens genom kartläggning. Kursen ska stärka den enskilde i dennes ställningstagande för vidare studier, stödja denne i valet av utbildning, öka kunskaperna i studieteknik samt vidga insikterna i vad studier inom valt yrkesområde kan innebära samt ge en god orientering om kursuppläggets innehåll och syfte med kurserna.

Centralt innehåll: Läsa och skriva Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier och för att anpassa läsningen till textens form, innehåll och syfte. Att urskilja tydliga budskap i texter. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att disponera, redigera och bearbeta texter, till exempel att förtydliga en texts innehåll med hjälp av inledning och avslutning. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad, tempus och textbindning. Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att uttrycka sin åsikt samt ställa följdfrågor. Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer och muntligt berättande, till exempel stödord, bilder och digitala verktyg. Uttal, betoning och satsmelodi. Sakprosatexter och berättande texter Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande, till exempel instruktioner, enkla reportage och insändare samt hur texternas innehåll kan organiseras. Sakprosatexters typiska språkliga drag. Modern skönlitteratur och annan fiktion som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och innehåll. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel tv-program och webbtexter. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel stödord, tankekartor och andra sätt att gruppera och associera information eller ett innehåll. Ord och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Nyanser, värdeladdning och betydelseomfång i vardagliga ord och begrepp. Skillnader mellan tal- och skriftspråk samt skillnader i språkanvändning beroende på syfte och mottagare, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt meddelande och en platsansökan. Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel mellan språkens ljud- och skriftsystem. Informationssökning och källkritik Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av information från internet och andra källor. Källkritik. Hur avsändaren påverkar innehållet.

Centralt innehåll: Läsa och skriva Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier och för att anpassa läsningen till textens form, innehåll och syfte. Att urskilja tydliga budskap i texter. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att disponera, redigera och bearbeta texter, till exempel att förtydliga en texts innehåll med hjälp av inledning och avslutning. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad, tempus och textbindning. Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att uttrycka sin åsikt samt ställa följdfrågor. Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer och muntligt berättande, till exempel stödord, bilder och digitala verktyg. Uttal, betoning och satsmelodi. Sakprosatexter och berättande texter Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande, till exempel instruktioner, enkla reportage och insändare samt hur texternas innehåll kan organiseras. Sakprosatexters typiska språkliga drag. Modern skönlitteratur och annan fiktion som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och innehåll. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel tv-program och webbtexter. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel stödord, tankekartor och andra sätt att gruppera och associera information eller ett innehåll. Ord och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Nyanser, värdeladdning och betydelseomfång i vardagliga ord och begrepp. Skillnader mellan tal- och skriftspråk samt skillnader i språkanvändning beroende på syfte och mottagare, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt meddelande och en platsansökan. Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel mellan språkens ljud- och skriftsystem. Informationssökning och källkritik Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av information från internet och andra källor. Källkritik. Hur avsändaren påverkar innehållet.

<p>Undervisningen i ämnet omvårdnad på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Centrala begrepp inom omvårdnad och omsorg.</li> <li>Hur förändringar i människors hälsotillstånd kan uppmärksammas och rapporteras på ett systematiskt sätt.</li> <li>Biståndsbedömning och vårdplanering samt deras syfte och innehåll.</li> <li>Personcentrerad vård och teamarbete.</li> <li>Omvårdnad och omsorg vid de vanligaste sjukdomstillstånden med hänsyn till patientsäkerhet, självbestämmande och integritet.</li> <li>Genomgång och utförande av personlig hygien, munvård och stimulerad matsituation.</li> <li>Betydelsen av kost, vätska, elimination, vila och sömn.</li> <li>Förstoppning och inkontinens samt deras orsaker, kännetecken och åtgärder.</li> <li>Olika typer av riskfaktorer och komplikationer samt åtgärder för att förhindra eller minimera risken för komplikationer, däribland åtgärder vid långvarigt sängläge.</li> <li>Omvårdnad och etiskt förhållningssätt i livets slutskede.</li> <li>System och rutiner för rapportering, dokumentation och utvärdering av genomförda åtgärder.</li> <li>Genomgång och utförande av basala hygienrutiner för att förhindra smitta och smittspridning vid vård- och omsorgsarbete.</li> <li>Rehabilitering och habilitering i vård- och omsorgsarbete.</li> <li>Pedagogiskt förhållningssätt i vård- och omsorgsarbete.</li> <li>Säkra och hållbara arbetssätt med fokus på ergonomi.</li> <li>Etiska frågeställningar och yrkesetiskt förhållningssätt i vård- och omsorgsarbete.</li> <li>Kommunikation, bemötande och samarbete utifrån ett etiskt förhållningssätt och med hänsyn till kulturella aspekter.</li> <li>It som stöd för säker informationshantering och dokumentation inom vård- och omsorgsarbete.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).</li> <li>Arbetsuppgifter som kräver delegering.</li> <li>Avvikelsehantering.</li> <li>Den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljöns betydelse för hälsa och säkerhet.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet social omsorg på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Den historiska utveckling som har haft en avgörande betydelse för dagens vård och omsorg i Sverige.</li> <li>Centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg.</li> <li>Olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, hälsa, lycka och syn på det goda livet.</li> <li>Problematiska livssituationer med orsaker och förklaringar på individ-, grupp- och samhällsnivå.</li> <li>Våld i nära relationer.</li> <li>Gemenskap, delaktighet och utanförskap.</li> <li>Olika boendeformer inom social omsorg.</li> <li>Sysselsättning och arbete som ett led till ökade möjligheter för stöd till målgrupperna.</li> <li>Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av personnära omsorgs- och serviceuppgifter utifrån biståndsbedömning och med utgångspunkt i den enskilda människans önskemål om och behov av stöd och hjälp.</li> <li>Daglig social aktivering samt rehabiliterande och habiliterande åtgärder för livskvalitet.</li> <li>Hur tekniska hjälpmedel kan användas utifrån aktuella behov.</li> <li>Kommunikationens och bemötandets grunder för ett professionellt förhållningssätt.</li> <li>Etiska begrepp och förhållningssätt.</li> <li>Administrativa uppgifter, däribland social dokumentation samt teknisk och digital utrustning för informationsteknik inom social omsorg.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser inom social omsorg samt intentionerna med dessa.</li> <li>Tillbud och arbetsskadeanmälan.</li> <li>Hur den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön påverkar det dagliga arbetet inom socialtjänsten.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet social omsorg på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Den historiska utveckling som har haft en avgörande betydelse för dagens vård och omsorg i Sverige.</li> <li>Centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg.</li> <li>Olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, hälsa, lycka och syn på det goda livet.</li> <li>Problematiska livssituationer med orsaker och förklaringar på individ-, grupp- och samhällsnivå.</li> <li>Våld i nära relationer.</li> <li>Gemenskap, delaktighet och utanförskap.</li> <li>Olika boendeformer inom social omsorg.</li> <li>Sysselsättning och arbete som ett led till ökade möjligheter för stöd till målgrupperna.</li> <li>Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av personnära omsorgs- och serviceuppgifter utifrån biståndsbedömning och med utgångspunkt i den enskilda människans önskemål om och behov av stöd och hjälp.</li> <li>Daglig social aktivering samt rehabiliterande och habiliterande åtgärder för livskvalitet.</li> <li>Hur tekniska hjälpmedel kan användas utifrån aktuella behov.</li> <li>Kommunikationens och bemötandets grunder för ett professionellt förhållningssätt.</li> <li>Etiska begrepp och förhållningssätt.</li> <li>Administrativa uppgifter, däribland social dokumentation samt teknisk och digital utrustning för informationsteknik inom social omsorg.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser inom social omsorg samt intentionerna med dessa.</li> <li>Tillbud och arbetsskadeanmälan.</li> <li>Hur den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön påverkar det dagliga arbetet inom socialtjänsten.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet omvårdnad på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Centrala begrepp inom omvårdnad och omsorg.</li> <li>Hur förändringar i människors hälsotillstånd kan uppmärksammas och rapporteras på ett systematiskt sätt.</li> <li>Biståndsbedömning och vårdplanering samt deras syfte och innehåll.</li> <li>Personcentrerad vård och teamarbete.</li> <li>Omvårdnad och omsorg vid de vanligaste sjukdomstillstånden med hänsyn till patientsäkerhet, självbestämmande och integritet.</li> <li>Genomgång och utförande av personlig hygien, munvård och stimulerad matsituation.</li> <li>Betydelsen av kost, vätska, elimination, vila och sömn.</li> <li>Förstoppning och inkontinens samt deras orsaker, kännetecken och åtgärder.</li> <li>Olika typer av riskfaktorer och komplikationer samt åtgärder för att förhindra eller minimera risken för komplikationer, däribland åtgärder vid långvarigt sängläge.</li> <li>Omvårdnad och etiskt förhållningssätt i livets slutskede.</li> <li>System och rutiner för rapportering, dokumentation och utvärdering av genomförda åtgärder.</li> <li>Genomgång och utförande av basala hygienrutiner för att förhindra smitta och smittspridning vid vård- och omsorgsarbete.</li> <li>Rehabilitering och habilitering i vård- och omsorgsarbete.</li> <li>Pedagogiskt förhållningssätt i vård- och omsorgsarbete.</li> <li>Säkra och hållbara arbetssätt med fokus på ergonomi.</li> <li>Etiska frågeställningar och yrkesetiskt förhållningssätt i vård- och omsorgsarbete.</li> <li>Kommunikation, bemötande och samarbete utifrån ett etiskt förhållningssätt och med hänsyn till kulturella aspekter.</li> <li>It som stöd för säker informationshantering och dokumentation inom vård- och omsorgsarbete.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).</li> <li>Arbetsuppgifter som kräver delegering.</li> <li>Avvikelsehantering.</li> <li>Den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljöns betydelse för hälsa och säkerhet.</li> </ul>

Centralt innehåll: Läsa och skriva Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier. Att urskilja texters uttalade och outtalade budskap samt deras olika syften. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att disponera, redigera, bearbeta och utveckla texter, till exempel att förtydliga och variera dem. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad, tempus och textbindning. Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att formulera och bemöta argument samt ta initiativ till nya frågeställningar eller ämnesområden. Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer, till exempel digitala verktyg. Uttal, betoning och satsmelodi. Olika variationer av talad svenska. Sakprosatexter och berättande texter Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och längre insändare. Sakprosatexters syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp. Skönlitteratur och annan fiktion från skilda delar av världen som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Hur en skönlitterär text kan konstrueras med inledning, händelseförlopp och avslutning. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel tv-program och webbtexter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord som underlag för att planera sitt skrivande och strategier för att identifiera överordnade idéer i en text. Ord och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Hur ords och begrepps nyanser och värdeladdning kan påverka uppfattningen av innehåll och budskap i texter och samtal. Ords betydelseomfång samt kategorisering och klassificering av ord, till exempel i över- och underordning. Synonymer och motsatsord. Ordbildning, till exempel sammansättningar och avledningar, samt betydelsen av olika prefix och suffix. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare och syfte, till exempel skillnaden mellan språket i samhällsinformation och reklam. Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel att flera ord på ett språk kan motsvaras av endast ett ord på ett annat språk. Informationssökning och källkritik Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av information från internet och andra källor. Hur man citerar. Källkritik. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

<p>Undervisningen i ämnet gerontologi och geriatrik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Det normala åldrandet samt fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella perspektiv på åldrandet.</li> <li>Hur insatser och verksamheter inom äldreomsorgen fungerar.</li> <li>Samarbete med närstående för ökad delaktighet i form av närståendestöd, teamarbete och olika frivilligorganisationer.</li> <li>Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet.</li> <li>Åldrande och sexualitet.</li> <li>Geriatriska, äldrepsykiatriska och vanliga sjukdomar och tillstånd samt läkemedelsanvändning hos äldre.</li> <li>Kognitiva sjukdomar, däribland demenssjukdomar, deras olika faser samt specifika hjälpbehov och utredningar. Kartläggning och individuell bemötandeplan, utifrån beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).</li> <li>Kognitiva hjälpmedel.</li> <li>Kost, näringsbehov, nutrition och måltidsmiljö vid åldrande och demens.</li> <li>Äldre multisjuka.</li> <li>Förebyggande av vårdskador genom att kartlägga och åtgärda risker, till exempel för undernäring, fallolyckor, trycksår och bristande munhälsa hos äldre.</li> <li>Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd- och hjälpinsatser till den enskilde.</li> <li>Rehabilitering, funktionsbevarande omsorg och fysisk aktivitet för äldres välbefinnande.</li> <li>Palliativ vård och omsorg utifrån olika trossamfunds syn och ceremonier runt omhändertagande vid livet slutskede.</li> <li>Bemötande och yrkesmässigt förhållningssätt med utgångspunkt i socialtjänstens värdegrund för omsorg om äldre.</li> <li>Etiska dilemman vid vård av kognitiva sjukdomar, däribland demens.</li> <li>Bibehållande av den äldres integritet, värdighet och delaktighet vid kognitiva sjukdomar.</li> <li>Hjälpmedel vid kognitiva sjukdomar och andra äldrepsykiatriska och geriatriska tillstånd.</li> <li>Hur språket kan användas som ett pedagogiskt redskap.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet hälso- och sjukvård på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Frisk- och riskfaktorer och deras påverkan på människors hälsa och livskvalitet, däribland motion, rekreation och kost.</li> <li>Egenvård.</li> <li>Centrala begrepp inom hälsa samt inom hälso- och sjukvårdsområdet.</li> <li>Vanliga sjukdomstillstånd, däribland diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, stroke och epilepsi. Riskfaktorer, symtom, diagnoser och behandlingar vid vanliga sjukdomstillstånd.</li> <li>Andningsorganens sjukdomar såsom astma, luftvägsinfektioner och pneumoni.</li> <li>Smärta och smärtbehandling.</li> <li>Symtomlindring vid illamående, kramper, andnöd, oro och ångest.</li> <li>Människors fysiska, psykiska, sociala och existentiella reaktioner vid ohälsa och i krissituationer samt hur de kan bemötas.</li> <li>Etiska frågeställningar inom hälso- och sjukvård och rätten till en värdig död.</li> <li>Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av egna arbetsinsatser. Utförande av hälso- och sjukvårdsuppgifter på ett pedagogiskt, etiskt och hygieniskt sätt med respekt för alla människors lika värde samt i enlighet med lagar och andra bestämmelser.</li> <li>Hygienrutiner för sterilt arbete och möte med patienter med infektionskänslighet.</li> <li>Medicintekniska uppgifter, däribland blodtrycks- och pulskontroller, temperaturmätningar, urinprover och enklare såromläggningar.</li> <li>Första hjälpen och vuxen-HLR samt åtgärder vid luftvägsstopp och stabilt sidoläge.</li> <li>Bemötande av och kommunikation med patienter, närstående och personal med hänsyn till individ och kultur.</li> <li>Användning av digitala hjälpmedel och annan teknisk utrustning.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet hälso- och sjukvård på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Frisk- och riskfaktorer och deras påverkan på människors hälsa och livskvalitet, däribland motion, rekreation och kost.</li> <li>Egenvård.</li> <li>Centrala begrepp inom hälsa samt inom hälso- och sjukvårdsområdet.</li> <li>Vanliga sjukdomstillstånd, däribland diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, stroke och epilepsi. Riskfaktorer, symtom, diagnoser och behandlingar vid vanliga sjukdomstillstånd.</li> <li>Andningsorganens sjukdomar såsom astma, luftvägsinfektioner och pneumoni.</li> <li>Smärta och smärtbehandling.</li> <li>Symtomlindring vid illamående, kramper, andnöd, oro och ångest.</li> <li>Människors fysiska, psykiska, sociala och existentiella reaktioner vid ohälsa och i krissituationer samt hur de kan bemötas.</li> <li>Etiska frågeställningar inom hälso- och sjukvård och rätten till en värdig död.</li> <li>Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av egna arbetsinsatser. Utförande av hälso- och sjukvårdsuppgifter på ett pedagogiskt, etiskt och hygieniskt sätt med respekt för alla människors lika värde samt i enlighet med lagar och andra bestämmelser.</li> <li>Hygienrutiner för sterilt arbete och möte med patienter med infektionskänslighet.</li> <li>Medicintekniska uppgifter, däribland blodtrycks- och pulskontroller, temperaturmätningar, urinprover och enklare såromläggningar.</li> <li>Första hjälpen och vuxen-HLR samt åtgärder vid luftvägsstopp och stabilt sidoläge.</li> <li>Bemötande av och kommunikation med patienter, närstående och personal med hänsyn till individ och kultur.</li> <li>Användning av digitala hjälpmedel och annan teknisk utrustning.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet gerontologi och geriatrik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Det normala åldrandet samt fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella perspektiv på åldrandet.</li> <li>Hur insatser och verksamheter inom äldreomsorgen fungerar.</li> <li>Samarbete med närstående för ökad delaktighet i form av närståendestöd, teamarbete och olika frivilligorganisationer.</li> <li>Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet.</li> <li>Åldrande och sexualitet.</li> <li>Geriatriska, äldrepsykiatriska och vanliga sjukdomar och tillstånd samt läkemedelsanvändning hos äldre.</li> <li>Kognitiva sjukdomar, däribland demenssjukdomar, deras olika faser samt specifika hjälpbehov och utredningar. Kartläggning och individuell bemötandeplan, utifrån beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD).</li> <li>Kognitiva hjälpmedel.</li> <li>Kost, näringsbehov, nutrition och måltidsmiljö vid åldrande och demens.</li> <li>Äldre multisjuka.</li> <li>Förebyggande av vårdskador genom att kartlägga och åtgärda risker, till exempel för undernäring, fallolyckor, trycksår och bristande munhälsa hos äldre.</li> <li>Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd- och hjälpinsatser till den enskilde.</li> <li>Rehabilitering, funktionsbevarande omsorg och fysisk aktivitet för äldres välbefinnande.</li> <li>Palliativ vård och omsorg utifrån olika trossamfunds syn och ceremonier runt omhändertagande vid livet slutskede.</li> <li>Bemötande och yrkesmässigt förhållningssätt med utgångspunkt i socialtjänstens värdegrund för omsorg om äldre.</li> <li>Etiska dilemman vid vård av kognitiva sjukdomar, däribland demens.</li> <li>Bibehållande av den äldres integritet, värdighet och delaktighet vid kognitiva sjukdomar.</li> <li>Hjälpmedel vid kognitiva sjukdomar och andra äldrepsykiatriska och geriatriska tillstånd.</li> <li>Hur språket kan användas som ett pedagogiskt redskap.</li> </ul>

Centralt innehåll: Läsa och skriva Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier. Att urskilja texters uttalade och outtalade budskap samt deras olika syften. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att disponera, redigera, bearbeta och utveckla texter, till exempel att förtydliga och variera dem. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad, tempus och textbindning. Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att formulera och bemöta argument samt ta initiativ till nya frågeställningar eller ämnesområden. Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer, till exempel digitala verktyg. Uttal, betoning och satsmelodi. Olika variationer av talad svenska. Sakprosatexter och berättande texter Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och längre insändare. Sakprosatexters syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp. Skönlitteratur och annan fiktion från skilda delar av världen som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Hur en skönlitterär text kan konstrueras med inledning, händelseförlopp och avslutning. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel tv-program och webbtexter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord som underlag för att planera sitt skrivande och strategier för att identifiera överordnade idéer i en text. Ord och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Hur ords och begrepps nyanser och värdeladdning kan påverka uppfattningen av innehåll och budskap i texter och samtal. Ords betydelseomfång samt kategorisering och klassificering av ord, till exempel i över- och underordning. Synonymer och motsatsord. Ordbildning, till exempel sammansättningar och avledningar, samt betydelsen av olika prefix och suffix. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare och syfte, till exempel skillnaden mellan språket i samhällsinformation och reklam. Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel att flera ord på ett språk kan motsvaras av endast ett ord på ett annat språk. Informationssökning och källkritik Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av information från internet och andra källor. Hur man citerar. Källkritik. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Centralt innehåll: Läsa och skriva Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Lässtrategier för att förstå, tolka, analysera och kritiskt granska texter från olika medier. Att urskilja texters uttalade och outtalade budskap samt deras olika syften, avsändare och sammanhang. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att disponera, redigera, bearbeta och utveckla texter, till exempel att förtydliga, variera och precisera dem. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad och tempus. Textbindning med hjälp av sambandsord, till exempel hur orsakssamband, slutsats och motsats kan formuleras. Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att leda en diskussion, argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser och att sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer, till exempel digitala verktyg. Uttal, betoning och satsmelodi. Olika variationer av talad svenska. Sakprosatexter och berättande texter Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande, argumenterande och utredande, till exempel tidningsartiklar, populärvetenskapliga texter och debattinlägg. Sakprosatexters syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp. Skönlitteratur och annan fiktion från olika tider och från skilda delar av världen som belyser människors livsvillkor och identitets- och livsfrågor. Några skönlitterära genrer samt några skönlitterärt betydelsefulla verk och deras författare. Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Tema, motiv, berättarperspektiv, tillbakablickar samt miljö- och personbeskrivningar. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel filmer och webbtexter. Texternas innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Hur olika texttyper kan kombineras i en text, till exempel berättande och beskrivande inslag i en argumenterande text. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att identifiera överordnade idéer i form av nyckelord och att föra anteckningar. Ord och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Hur ords och begrepps nyanser och värdeladdning kan påverka uppfattningen av innehåll och budskap i texter och samtal. Språkförändringar, till exempel nya ord i det svenska språket och betydelseglidningar av ord och uttryck. Ordbildning, till exempel sammansättningar och avledningar, samt betydelsen av olika prefix och suffix. Fasta uttryck, idiomatiska uttryck och bildspråk. Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang, till exempel skillnaden mellan språket i en nyhetsartikel och ett debattinlägg. Språkets betydelse för att utöva inflytande. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel svenska språkets struktur i jämförelse med något annat språk. Informationssökning och källkritik Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av information från internet och andra källor. Hur man citerar och anger källor. Källkritik. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

<p>Undervisningen i ämnet funktionsförmåga och funktionsnedsättning på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Centrala begrepp inom området.</li> <li>Fysiska, psykiska, sociala, neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar.</li> <li>Konsekvenser i vardagen och i den dagliga livsföringen samt hur dessa påverkar livsvillkoren hos personer med funktionsnedsättningar.</li> <li>Sexualitet och relationer.</li> <li>Hur samspel kan främjas genom olika sätt att kommunicera, till exempel med hjälp av sinnesstimulering, tecken, föremål och bilder.</li> <li>Pedagogiska arbetssätt och välfärdsteknologi som främjar delaktighet och självbestämmande.</li> <li>Olika verksamheter, däribland daglig verksamhet.</li> <li>Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd- och hjälpinsatser till den enskilde utifrån biståndsbedömning.</li> <li>Bemötande utifrån ett etiskt och inkluderande förhållningssätt.</li> <li>Förebyggande arbete och rutiner för hantering av hot- och våldssituationer.</li> <li>Hur normer och värderingar genom historien har påverkat synen på personer med funktionsnedsättning i Sverige.</li> <li>Relevanta delar av socialtjänstlagen kopplat till verksamhetsområdet och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet psykiatri på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Vanligt förekommande psykiska sjukdomar, däribland stressrelaterade sjukdomar, depression, ätstörningar, ångesttillstånd hos äldre och yngre samt missbruk.</li> <li>Prevention, diagnostik, behandling, omvårdnad och återhämtning vid vanligt förekommande psykiska sjukdomar.</li> <li>Frisk- och riskfaktorer som kan påverka psykisk hälsa och ohälsa, däribland individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska förutsättningar samt könstillhörighet.</li> <li>Synen på psykisk hälsa och ohälsa samt hur stigmatisering uppstår.</li> <li>Krisreaktioner och krisens olika faser.</li> <li>Psykiatrins möjligheter till stöd i form av resurspersoner, olika boenden och boendestödsverksamheter samt betydelsen av sysselsättning.</li> <li>Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten.</li> <li>Omvårdnads- och omsorgsprocessens olika steg och innehåll med planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd- och hjälpinsatser till den enskilde.</li> <li>Introduktion till olika metoder och behandlingsformer vid psykiska sjukdomstillstånd, däribland läkemedelsbehandling, beteendeterapi och internetbaserad behandling.</li> <li>Kommunikation, samarbete och samverkan med patienter, brukare, anhöriga och övriga samarbetspartners.</li> <li>Bemötande och förhållningssätt inom psykiatrisk vård och i brukarens hemmiljö utifrån evidensbaserade metoder.</li> <li>Reflektion över det egna förhållningssättet.</li> <li>Psykiatrins historiska utveckling och hur det format dagens psykiatri och syn på psykisk sjukdom.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som styr verksamheten, däribland hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet psykologi på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Psykologin som vetenskap, däribland grundläggande begrepp samt några olika forskningsmetoder.</li> <li>Varseblivning och kognitiva processer samt deras biologiska förutsättningar, däribland uppmärksamhet och minne.</li> <li>Emotioner, däribland grundläggande känslor.</li> <li>Mänskliga beteenden, däribland inlärning och betingning.</li> <li>Psykosocialt samspel, däribland identitet och grupprocesser.</li> <li>Psykisk hälsa, däribland psykologiska skydds- och riskfaktorer samt hur psykisk ohälsa kan förebyggas och behandlas.</li> <li>Reflektion över psykologiska frågeställningar utifrån en helhetssyn på människan.</li> <li>Reflektion över samt kritisk granskning och jämförelse av olika psykologiska principer och processer.</li> </ul>