Vård och omsorg, Vårdbiträde, Distans med lektioner, Deltid, Maj -25, CB5VOL25HABVOXAAR

Syftet med orienteringskursen är att synliggöra individens reella kunskap och yrkeskompetens genom kartläggning. Kursen ska stärka den enskilde i dennes ställningstagande för vidare studier, stödja denne i valet av utbildning, öka kunskaperna i studieteknik samt vidga insikterna i vad studier inom valt yrkesområde kan innebära samt ge en god orientering om kursuppläggets innehåll och syfte med kurserna.

Ämnet anatomi och fysiologi grundar sig huvudsakligen på de medicinska kunskapsområdena anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi. Ämnet behandlar människokroppens uppbyggnad och funktion, vanliga mikroorganismer och deras spridningsvägar samt läkemedel. Följande centralt innehåll: -Grundläggande om människokroppens uppbyggnad och funktion. -Grundläggande medicinsk terminologi. -Grundläggande om läkemedel och läkemedelshantering, däribland olika administreringssätt, halveringstid, terapeutisk bredd och vanliga biverkningar. -Bestämmelser kring delegering och personligt ansvar för läkemedelshantering. -Vanliga mikroorganismer och hur de sprids. -Åtgärder för att förebygga smitta.

Kursen ska behandla följande centrala innehåll: -Vanliga sjukdomstillstånd, däribland diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar, cancer, stroke och epilepsi. -Centrala begrepp inom omvårdnad. -Omvårdnad vid de vanligaste sjukdomstillstånden med hänsyn tagen till patientsäkerhet, självbestämmande och integritet. -Personlig vård, däribland personlig hygien, munvård, kost och vätska, måltidssituation, vila och sömn, elimination, inkontinens och klädsel samt komplikationer vid långvarigt sängläge. -Nutritionslära och stimulerad matsituation. -Observation, värdering och prioritering utifrån fysiska och psykiska tillstånd samt dokumentation och rapportering av gjorda observationer och insatser. -Etiska frågeställningar och etiskt förhållningssätt i vård-och omsorgsarbetet. -Basala hygienrutiner vid vård-och omsorgsarbete. -Omvårdnad vid livets slutskede, smärtlindring och omhändertagande efter döden. -Medicintekniska och andra hjälpmedel. -Datoranvändning och säker informationshantering kopplade till specifika it-tillämpningar i vård-och omsorgsarbete. -Kommunikation, bemötande, förhållningssätt och sinnesstimulering. -Personcentrerad vård, teamarbete och interprofessionella samarbeten. -Arbete utifrån biståndsbedömning eller vårdplanering med hänsyn till den enskildes behov och förutsättningar. -Den historiska utvecklingen inom verksamhetsområdet. -Den fysiska och psykiska arbetsmiljöns betydelse för hälsa och egen säkerhet utifrån lagar och andra bestämmelser. -Arbetsställningar och förflyttningar. -Ergonomiska verktyg, deras funktion och underhåll. -Hälso-och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och Lex Maria samt andra relevanta lagar inom området. -Arbetsuppgifter som kräver delegering. -Sekretess i vård-och omsorgsarbete.

Kursen ska behandla följande centrala innehåll: - Olika livsvillkors påverkan på människors livskvalitet, lycka och syn på det goda livet. - Centrala begrepp och perspektiv inom social omsorg. - Sociala och aktiverande uppgifter i form av daglig aktivering, samtal, kontaktskapande och relationsbyggande. - Personnära omsorg. - Rehabilitering samt habilitering som kan utföras i hemmet. - Serviceuppgifter. - Administrativa uppgifter samt teknisk och digital utrustning för informationsteknik inom social omsorg. - Kommunikationens grunder i mellanmänskliga relationer. - Bemötande, relationer och professionalism inom social omsorg. - Etiska begrepp och etiskt förhållningssätt. - Den historiska utvecklingen inom social omsorg och socialt arbete. - Lagar och andra bestämmelser samt dess intentioner inom social omsorg. - Anmälningsplikten. - Systematiskt arbetsmiljöarbete och dess lagstiftning såsom systematiskt brandskyddsarbete (SBA), tillbud och arbetsskadeanmälan.

Ämnet anatomi och fysiologi grundar sig huvudsakligen på de medicinska kunskapsområdena anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi. Ämnet behandlar människokroppens uppbyggnad och funktion, vanliga mikroorganismer och deras spridningsvägar samt läkemedel. Följande centralt innehåll: -Grundläggande om människokroppens uppbyggnad och funktion. -Grundläggande medicinsk terminologi. -Grundläggande om läkemedel och läkemedelshantering, däribland olika administreringssätt, halveringstid, terapeutisk bredd och vanliga biverkningar. -Bestämmelser kring delegering och personligt ansvar för läkemedelshantering. -Vanliga mikroorganismer och hur de sprids. -Åtgärder för att förebygga smitta.

Centralt innehåll: - Barn och ungas utveckling vid funktionsnedsättning. - Olika funktionsnedsättningar, till exempel olika former av rörelsehinder, intellektuella funktionsnedsättningar och syn- och hörselnedsättningar samt deras konsekvenser i vardagen. - Identitetsutveckling och självbild vid funktionsnedsättning. - Livsvillkor och möjlighet till utveckling utifrån samhällets stöd och service. - Tillgänglighet i inre och yttre miljö. - Sinnesstimulering för att främja kommunikation och samspel. - Sexualitet och relationer. - Pedagogiska arbetssätt och välfärdsteknologi som främjar delaktighet och självbestämmande. - Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd- och hjälpinsatser till den enskilde utifrån biståndsbedömning. - Bemötande och professionellt förhållningssätt. - Teamarbete och samverkan internt och externt. - Förebyggande arbete och rutiner för hantering av hot- och våldssituationer. - Historiska perspektiv över vilka normer, värderingar och synsätt som påverkat synen på funktionsnedsättning. - Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, samt de intentioner som finns bakom lagarna.

Centralt innehåll: Psykiatrins historiska utveckling vad gäller organisation, människosyn, kunskap, utveckling och användning av olika behandlingsformer samt behov av evidensbaserad kunskap. Förklaringsmodeller till att psykisk ohälsa uppstår. Hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet påverkar psykisk hälsa och ohälsa. Identifikation av psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa. Orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar. Professionell hållning, balanspunkter, överföring–motöverföring, närhet–distans, empati–sympati samt hållpunkter för ett bra samtal.

Centralt innehåll: Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar. Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information. Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas. Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.

Centralt innehåll: - Barn och ungas utveckling vid funktionsnedsättning. - Olika funktionsnedsättningar, till exempel olika former av rörelsehinder, intellektuella funktionsnedsättningar och syn- och hörselnedsättningar samt deras konsekvenser i vardagen. - Identitetsutveckling och självbild vid funktionsnedsättning. - Livsvillkor och möjlighet till utveckling utifrån samhällets stöd och service. - Tillgänglighet i inre och yttre miljö. - Sinnesstimulering för att främja kommunikation och samspel. - Sexualitet och relationer. - Pedagogiska arbetssätt och välfärdsteknologi som främjar delaktighet och självbestämmande. - Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd- och hjälpinsatser till den enskilde utifrån biståndsbedömning. - Bemötande och professionellt förhållningssätt. - Teamarbete och samverkan internt och externt. - Förebyggande arbete och rutiner för hantering av hot- och våldssituationer. - Historiska perspektiv över vilka normer, värderingar och synsätt som påverkat synen på funktionsnedsättning. - Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, samt de intentioner som finns bakom lagarna.

Centralt innehåll: Psykiatrins historiska utveckling vad gäller organisation, människosyn, kunskap, utveckling och användning av olika behandlingsformer samt behov av evidensbaserad kunskap. Förklaringsmodeller till att psykisk ohälsa uppstår. Hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet påverkar psykisk hälsa och ohälsa. Identifikation av psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa. Orsak, symtom, skattningsinstrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar. Professionell hållning, balanspunkter, överföring–motöverföring, närhet–distans, empati–sympati samt hållpunkter för ett bra samtal.

Centralt innehåll: Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar. Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk. Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål. Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Kursen ska behandla följande centrala innehåll: - Folkhälsoarbete och hur det kan bedrivas på individ-, grupp- och samhällsnivå. - Frisk- och riskfaktorer och deras påverkan på människors hälsa och livskvalitet, däribland motion, rekreation och kost, samt droger och stress. - Hälso- och sjukvård samt medicinska åtgärder som kan utföras på vårdinrättning eller i hemmet. - Etiska frågeställningar inom hälso- och sjukvård. - Människors reaktioner i kris och hur de kan hanteras. - Medicintekniska uppgifter som, enligt lagar och andra bestämmelser, inte kräver formell kompetens, däribland blodprovstagning och sårvård. - Riskfaktorer för trycksår och åtgärder för att förhindra eller minimera risken för trycksår. - Rehabilitering, habilitering och egenvård enligt vårdplanering på vårdinrättning eller i hemmet. - Uppmärksammande och rapportering av förändringar i människors hälsotillstånd. - System och rutiner för rapportering och dokumentation av gjorda åtgärder. - Vårdplanering, dess syfte och innehåll.

Kursen ska behandla följande centrala innehåll: -Det normala åldrandet samt fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella perspektiv på åldrandet. -Insatser och verksamheter inom äldreomsorg. -Geriatriska, äldrepsykiatriska och vanliga sjukdomar och tillstånd samt läkemedelsanvändning hos äldre. -Demenssjukdomar, deras olika faser och utredningar. Kartläggning och individuell bemötandeplan, utifrån BPSD, beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. -Äldre multisjuka. - Förebyggande av vårdskador genom att kartlägga och åtgärda risker för bland annat undernäring, fallolyckor, trycksår och bristande munhälsa hos äldre. -Den åldrande människans behov ur ett socialt, kulturellt, mångkulturellt och existentiellt perspektiv för sinnesstimulans och livskvalitet. -Åldrande och sexualitet. -Kost, näringsbehov och nutrition vid åldrande. -Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av stöd-och hjälpinsatser till den enskilde. -Vikten av rehabilitering, funktionsbevarande omsorg och fysisk aktivitet för äldres välbefinnande. -Palliativ vård och omsorg utifrån olika trossamfunds syn och ceremonier kring omhändertagande vid livet slutskede. -Kognitiva hjälpmedel vid demenssjukdom och andra äldrepsykiatriska och geriatriska tillstånd. -Bemötande och professionellt förhållningssätt med utgångspunkt i socialtjänstens värdegrund för omsorg om äldre. -Samarbete med anhöriga för ökad delaktighet i form av närståendestöd, teamarbete och olika frivilligorganisationer.

Centralt innehåll: Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar. Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk. Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål. Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.