Sfi-Kombo, El och data, Nätverkstekniker, Jan-25, JE1EENT25NTKKB

Syftet med orienteringskursen är att synliggöra individens reella kunskap och yrkeskompetens genom kartläggning. Kursen ska stärka den enskilde i dennes ställningstagande för vidare studier, stödja denne i valet av utbildning, öka kunskaperna i studieteknik samt vidga insikterna i vad studier inom valt yrkesområde kan innebära samt ge en god orientering om kursuppläggets innehåll och syfte med kurserna.

Syftet med orienteringskursen är att studerande med svenska som andraspråk skall erhålla utökade studietekniska och språkliga färdigheter och verktyg, samt yrkessvenska som stärker den studerande i vidare studier och/eller förbättrar möjligheterna att erhålla anställning inom valt yrkes-område

Centralt innehåll: Hård- och mjukvaruinstallation, uppbyggnad, konfigurering och uppgradering av datorer och datorsystem. Lokala nätverk, uppbyggnad och arbetssätt. Protokoll för dataöverföring via nätverk. Olika processortyper och deras användningsområden. Vanliga operativsystem och deras egenskaper. Prestanda för olika datalagringmedia. Lagring av data på optiska medier. Begreppen switchning och routning. Begreppet virtuella nät. Interna och externa bussar, deras användningsområden och prestanda. Säkerhetskopiering och virusskydd. Installation av kringutrustning och uppgradering av drivrutiner. Installation och underhåll av lokal skrivare. Konfigurering av grafikkort. Datorns start- och bootsekvenser samt inställning och uppgradering av dess BIOS (basic input/output system) eller firmware. Kontroll och optimering av datorers och datorsystems prestanda och funktion. Felsökning i datorer och datorsystem.

Centralt innehåll: Nätverkskomponenter i de delar som utgör ett datornätverk, till exempel klienter, servrar, skrivare, nätverkskort, omkopplare, nätslussar och kablage. Nätverksoperativsystems uppbyggnad och funktion, mjukvarans struktur i servrar och dess sammanställning samt principer för hur servrar kan kommunicera och vilka tjänster de kan erbjuda användarna. Olika filsystem och hur information lagras på olika sätt i olika operativsystem. Installation av serveroperativsystem samt systemens tjänster. Installation och konfigurering av utskriftssystem samt hantering av tillgång till en central tjänst för utskriftshantering. Administration av enklare katalogtjänster. Inloggning samt säkerhetsregler för användare. Kontohantering för användare. Rättighets- och säkerhetssystem, servrars tillgång till en central lagringsplats för information samt möjlighet att dela data. Säkerhetskopiering, skydd av information vid haveri av en servers filsystem, tillämpning av de principer som finns för säkerhetskopiering och hantering av den utrustning som krävs.

Centralt innehåll: Applikationsprogram samt installation, administration och styrning av rättigheter för nätverksbaserad installation av olika typer av applikationer. Analys, optimering och felsökning av en servers prestanda. Konfigurering av flerdisksystem samt uppsättning av spegling av hårddiskar eller motsvarande teknologier. Hantering av texteditorer. Skriptning. Filservrar och webbservrar. Uppgradering av klienter, servrar och nätverksutrustning. Klient- och serverhantering samt inloggning av klienter mot flera servrar genom en central kontohantering. Skydd av användardata samt säkerhetslagring av användarnas information lokalt och på en server. Driftsäkerhet, övervakning och hur driftstopp undviks samt underhåll av servrar. Partitionering och replikering av katalogtjänster samt säkerställande av säkerhet mellan servrar och åtkomst mellan dessa. Design av och säkerhet i katalogtjänst och filsystem. Licenshantering samt lagar om upphovsrätt. Användarmiljöer samt anpassning av serverlösningar till olika användarmiljöer och verksamhetsbehov.

Syftet med orienteringskursen är att studerande med svenska som andraspråk skall erhålla utökade studietekniska och språkliga färdigheter och verktyg, samt yrkessvenska som stärker den studerande i vidare studier och/eller förbättrar möjligheterna att erhålla anställning inom valt yrkes-område

Centralt innehåll: - Grundläggande programmering i ett eller flera programspråk varav minst ett av språken är textbaserat. - Programmering och dess olika användningsområden ur ett socialt perspektiv inklusive genus, kultur och socioekonomisk bakgrund. - Programmeringens möjligheter och begränsningar utifrån datorns funktionssätt. - Strukturerat arbetssätt för problemlösning och programmering. - Grundläggande kontrollstrukturer, konstruktioner och datatyper. - Arbetsmetoder för förebyggande av programmeringsfel, testning, felsökning och rättning av kod. - Grundläggande datastrukturer och algoritmer. - Gränssnitt för interaktion mellan program och användare. - Normer och värden inom programmering, till exempel läsbarhet, dokumentation, testbarhet, rena gränssnitt och nyttan av standard.

Centralt innehåll: Uppbyggnad av nätverks olika delar samt funktion av bandbredd, till exempel mätning av kapacitet och kapacitetsbehov för olika bredbandslösningar. Referensmodellerna OSI och TCP/IP (Open Systems Interconnection och Transmission Control Protocol/Internet Protocol) och de olika skiktens specifika tjänst som är oberoende av de tekniker som används i lagret ovanför eller nedanför. Hur information hanteras och hur utrustning och tjänster fungerar i samverkan i olika kommunikationslösningar. Nätverksprotokoll, dvs. hur digital kommunikation mellan olika datorenheter fungerar. Administration och konfiguration av nätverksprotokoll. Adressering i nätverk, kommunikation av data mellan olika enheter samt hur kommunikationen fungerar utifrån tekniska regler för de olika protokollen. Hur utdelning av adresser fungerar med DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol). Subnätning, dvs. hur man delar upp ett datornätverk i mindre delar. Routningsprotokoll, hantering av kommunikation mellan olika adressområden samt olika vägar på vilka data sänds mellan sändare och mottagare i olika nätverk. Virtuella nät, dvs. VLAN (Virtual Local Area Network). Skydd mot avlyssning mellan olika nätverk. Tunnling och WLAN (Wireless Local Area Network). Nätverkstopologier, dvs. på vilket sätt olika noder i nätverk är kopplade till varandra. Packet switching network, dvs. paketförmedling där data paketeras och adresseras mellan olika fysiska och logiska nivåer och komponenter i en datorbaserad kommunikationssituation. Accessmetoder för att upprätta kommunikation mellan olika enheter i ett datornätverk. Överföringsmedier, dvs. olika sätt att skicka digital information i form av data. Begränsningar samt säkerhet och prestanda vid val av olika överföringsmedier, till exempel kabelbaserad eller luftbaserad kommunikation.

Syftet med orienteringskursen är att studerande med svenska som andraspråk skall erhålla utökade studietekniska och språkliga färdigheter och verktyg, samt yrkessvenska som stärker den studerande i vidare studier och/eller förbättrar möjligheterna att erhålla anställning inom valt yrkes-område

Centralt innehåll: Nättopologier, dvs. på vilket sätt olika noder i nätverk är kopplade till varandra. Konfigurering av anslutningstjänster till nätverkslagringsplatser. Konfigurering av system och hantering av funktionsfel. Hantering av olika former av nätverksutrustning, till exempel switchar, routrar och gateways. Utrustningens funktion och användningsområde. Hantering av strömbortfall i en servermiljö och konfigurering av larm vid driftavbrott. Implementering av driftsäkerhet på såväl disknivå som elkraftsnivå. Övervakning av nätverkstrafik och klienter samt hantering och övervakning med SNMP (Simple Network Management Protocol). Skydd av servrar och klienter i nätverksmiljö med hjälp av mjukvara och hårdvara. Kryptering av kommunikation mellan nät och servrar. Systemintegration, till exempel samordning av inloggning och auktorisering till olika system. Hantering och konfigurering av brandväggar. Lagar och andra bestämmelser, till exempel personuppgiftslagen. Policydokument. Felsökningsmetodik.

Centralt innehåll: Kabel-tv-nätens uppbyggnad, komponenter, signaler och arbetssätt. Data- och medienätens uppbyggnad, komponenter, signaler och arbetssätt. Planering, installation och driftsättning av kommunikationsnät för tele, data och media. Installation och funktionskontroll av ett mindre kabel-tv-nät. Installation och funktionskontroll av ett mindre data- och medienät med fiberkabel. Kontaktering av fiberkabel, partvinnad kabel och koaxialkabel. Andra applikationer för kommunikationsnät, till exempel larm och övervakning. Lagar och andra bestämmelser om säkerhet för kommunikationsnät. Standarder för kommunikationsnät. Val av förläggningssätt med hänsyn till ledningsburna störningar vid samförläggning av kablar. Överlämningspunkter och ansvar på kommunikationsnät för tele-, data- och mediesignaler. Inmätningsteknik och registrering av mätdata. Registrering och dokumentation av arbetet. Enklare felsökning och reparation.

Centralt innehåll: Operativsystem för mobila enheter. Kommunikationsnät för mobila datorutrustningar. Datakommunikation via satellit. Referensmodeller och standarder för datakommunikation. Integritetsaspekter och säkerhet vid användning av trådlösa enheter. Installation och konfigurering av trådlösa enheter och kommunikationssystem i olika miljöer. Konfigurering, uppgradering och installation av applikationer i mobila enheter. Antennteknik och antenner för trådlösa nät. Konfigurering av trådlösa accesspunkter. Inställning av trådlösa nätverkskort. Installation och konfigurering av bryggor, routrar och gateways. Konfigurering av säkerhetsfunktioner och kryptering. Felsökning i trådlösa lokala nätverk och utrustningar. Kontroll och uppmätning av överföringshastigheter och signalstyrkor. Metoder för diagnostisering, spårning och felsökning.

Centralt innehåll: Val av mjukvara respektive hårdvara. Programvaror för styrning och övervakning av nättrafik. Produktutvärdering och hur man utvärderar program för högsta säkerhet. Anslutningar med VPN (Virtual Private Network) eller liknande teknologier. TCP (Transmission Control Protocol) och olika portar. Säkerhetsrisker i nätverk. Säkerhetspolicy och incidenthantering. Identifikationssystem för inloggning. Installation och konfigurering av brandväggar för hårdvara och mjukvara. Virusskydd och internetrelaterade säkerhetshot. Kryptering och internetrelaterade säkerhetshot. NAT (Network Address Translation) och hur adressöversättning kan skydda eller styra åtkomst till klienter.

Centralt innehåll: Kännetecken för målinriktad och kundanpassad service samt hur målinriktad och kundanpassad service kan planeras och genomföras. Hur kundbemötande kan anpassas till olika kundtypers förväntningar på bemötande och service vid olika typer av kundmöten samt i olika försäljningskanaler, däribland digitala plattformar. Introduktion till hur olika målgruppers attityder, värderingar, kommunikationsmönster och förhållningssätt kan påverka kundmöten och kundrelationer. Arbete med service och kundsupport i olika försäljnings- och servicesituationer och med anpassning till olika kundtyper och kundbeteenden. Konsumentlagar samt andra relevanta lagar och avtal. Säkerhet i digital handel och digitala betalningslösningar. Säkerhetstänkande och säkerhetsregler inom handelssektorn. Hur arbetet inom området service kan utföras ergonomiskt, miljöanpassat och resurssnålt. Metoder för att utvärdera arbete med service. Interaktion och kommunikation i olika kund- och servicesituationer.

Komvuxarbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som utbildningen är inriktad mot. Komvuxarbetet ska genomföras inom ramen för examensmålen för det program i gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Komvuxarbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Komvuxarbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.

Centralt innehåll: Läsa och skriva Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier och för att anpassa läsningen till textens form, innehåll och syfte. Att urskilja tydliga budskap i texter. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att disponera, redigera och bearbeta texter, till exempel att förtydliga en texts innehåll med hjälp av inledning och avslutning. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad, tempus och textbindning. Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att uttrycka sin åsikt samt ställa följdfrågor. Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer och muntligt berättande, till exempel stödord, bilder och digitala verktyg. Uttal, betoning och satsmelodi. Sakprosatexter och berättande texter Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande, till exempel instruktioner, enkla reportage och insändare samt hur texternas innehåll kan organiseras. Sakprosatexters typiska språkliga drag. Modern skönlitteratur och annan fiktion som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och innehåll. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel tv-program och webbtexter. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel stödord, tankekartor och andra sätt att gruppera och associera information eller ett innehåll. Ord och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Nyanser, värdeladdning och betydelseomfång i vardagliga ord och begrepp. Skillnader mellan tal- och skriftspråk samt skillnader i språkanvändning beroende på syfte och mottagare, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt meddelande och en platsansökan. Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel mellan språkens ljud- och skriftsystem. Informationssökning och källkritik Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av information från internet och andra källor. Källkritik. Hur avsändaren påverkar innehållet.

Centralt innehåll: Läsa och skriva Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier och för att anpassa läsningen till textens form, innehåll och syfte. Att urskilja tydliga budskap i texter. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att disponera, redigera och bearbeta texter, till exempel att förtydliga en texts innehåll med hjälp av inledning och avslutning. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad, tempus och textbindning. Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att uttrycka sin åsikt samt ställa följdfrågor. Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer och muntligt berättande, till exempel stödord, bilder och digitala verktyg. Uttal, betoning och satsmelodi. Sakprosatexter och berättande texter Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande, till exempel instruktioner, enkla reportage och insändare samt hur texternas innehåll kan organiseras. Sakprosatexters typiska språkliga drag. Modern skönlitteratur och annan fiktion som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och innehåll. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel tv-program och webbtexter. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel stödord, tankekartor och andra sätt att gruppera och associera information eller ett innehåll. Ord och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Nyanser, värdeladdning och betydelseomfång i vardagliga ord och begrepp. Skillnader mellan tal- och skriftspråk samt skillnader i språkanvändning beroende på syfte och mottagare, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt meddelande och en platsansökan. Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel mellan språkens ljud- och skriftsystem. Informationssökning och källkritik Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av information från internet och andra källor. Källkritik. Hur avsändaren påverkar innehållet.