Barn och Fritid, Elevassistent, Distans med lektioner, Deltid, Mar-27, JE3BFRL27BFXABH

Syftet med orienteringskursen är att synliggöra individens reella kunskap och yrkeskompetens genom kartläggning. Kursen ska stärka den enskilde i dennes ställningstagande för vidare studier, stödja denne i valet av utbildning, öka kunskaperna i studieteknik samt vidga insikterna i vad studier inom valt yrkesområde kan innebära samt ge en god orientering om kursuppläggets innehåll och syfte med kurserna.

<p>Undervisningen i ämnet förskolans och fritidshemmets arbete på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Förskolans och fritidshemmets organisation, målsättning och verksamhetsformer.</li> <li>Centrala begrepp för verksamheterna inom förskola och fritidshem.</li> <li>Etiskt och demokratiskt förhållningssätt i mötet med förskolebarn och anhöriga.</li> <li>Samband i naturen och naturens olika kretslopp.</li> <li>Hur barns intresse för att upptäcka teknik i vardagen kan stimuleras.</li> <li>Val och planering av aktiviteter utifrån deltagarnas förutsättningar, till exempel ålder, kondition och erfarenheter.</li> <li>Anpassning av arbetssätt och innehåll i verksamheter, både till individers och gruppers olika behov och erfarenheter och till situationen.</li> <li>Utvärdering och dokumentation av aktiviteter.</li> <li>Olika aktiviteter i naturen samt val av relevant utrustning och material.</li> <li>Byggande, skapande och konstruerande med hjälp av olika tekniker, material och redskap.</li> <li>Sagor, berättelser, rim och ramsor.</li> <li>Skapande verksamhet, till exempel bild, drama och teater, rytmik och dans, slöjd samt sång och musik.</li> <li>Planering av säkerhet vid aktiviteter för att minimera olycksrisker.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland allemansrätten och sekretess inom förskola och fritidshem.</li> <li>Kommunikation och samverkan.</li> <li>Hur det sociala sammanhanget och samspelet påverkar lärande och olika pedagogiska sammanhang i förskolan och på fritidshemmet.</li> <li>Undersökande, reflekterande och prövande av olika lösningar på egna och andras problemställningar.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet hälsopedagogik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter.</li> <li>Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost samt droger och stress.</li> <li>Centrala begrepp och teorier, till exempel KASAM (känsla av sammanhang).</li> <li>Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa.</li> <li>Innebörden av ett salutogent förhållningssätt.</li> <li>Folksjukdomar och förebyggande hälsoarbete.</li> <li>Utförande av olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå.</li> <li>Planering och genomförande av hälsofrämjande metoder och aktiviteter samt dokumentation och utvärdering av resultatet.</li> <li>Interaktion och kommunikation i samarbeten och möten med människor.</li> <li>Hur kommunikation om hälsa och hälsofrämjande arbete kan utföras på ett yrkesetiskt och pedagogiskt sätt.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet kost och hälsa på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Samband mellan hälsa och livsvillkor.</li> <li>Hur kost- och levnadsvanor kan främja hälsa och välbefinnande.</li> <li>Hur olika hälsofaktorer kan påverka fysisk, psykisk och social hälsa, däribland kost, fysisk aktivitet, rökning, alkoholvanor, vila och återhämtning.</li> <li>Centrala begrepp, metoder och aktiviteter inom området kost och hälsa, däribland det salutogena förhållningssättet.</li> <li>Näringsrekommendationer.</li> <li>Kostråd för olika målgrupper.</li> <li>Hälsosamma och miljömässigt hållbara matvanor.</li> <li>Näringsberäkningar. Hur måltider kan skapas utifrån näringsrekommendationer och näringsberäkningar.</li> <li>Specialkost. Hur måltider kan anpassas vid vanliga matallergier, annan medicinsk överkänslighet eller annan sjukdom.</li> <li>Olika sätt att anpassa måltider eller erbjuda alternativ kost, till exempel med hänsyn till funktionsnedsättning eller religion.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser samt riktlinjer inom området, däribland Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i vård, skola och omsorg.</li> <li>Hur vägledning om hälsofrämjande kost- och levnadsvanor kan kommuniceras på ett yrkesetiskt sätt.</li> <li>Reflektion över kost, hälsa och livsstil utifrån ett etiskt och normkritiskt förhållningssätt.</li> <li>Hur normer om kost-, hälso- och livsstilsfrågor kan skapas och påverka såväl det egna som andras förhållningssätt.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet pedagogik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har varierat över tid.</li> <li>Hur individer, roller och grupper utvecklas.</li> <li>Samband mellan pedagogiska förhållningssätt, arbetssätt och lärande.</li> <li>Orientering om begreppen kunskap, lärande, undervisning och utbildning.</li> <li>Introduktion till pedagogiska begrepp, teorier och teoretiska perspektiv.</li> <li>Stöd och stimulans för människors lärande, växande och deltagande i olika situationer.</li> <li>Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av olika aktiviteter.</li> <li>Pedagogiskt ledarskap utifrån olika metoder, redskap och teorier.</li> <li>Hur individer, grupper och det sociala sammanhanget påverkar och påverkas av ledaren.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller pedagogiska verksamheter och pedagogiskt arbete, däribland bestämmelser och riktlinjer gällande sekretess.</li> <li>Demokratisk värdegrund.</li> <li>Samhällets mediekulturer och användningen av sociala medier ur ett etiskt perspektiv.</li> <li>Olika kommunikationsmönster och kommunikationshinder.</li> <li>Interaktion och kommunikation i samarbeten och möten med människor.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet pedagogik på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Människors olika villkor för lärande och växande samt hur synen på normalitet och avvikelse påverkar detta.</li> <li>Det sociala sammanhanget och gruppens betydelse för lärande.</li> <li>Olika pedagogiska arbetssätt och lärmiljöer samt deras påverkan på lärandet.</li> <li>Centrala pedagogiska begrepp, teorier, modeller och metoder.</li> <li>Hur ledare kan planera, genomföra, dokumentera och utvärdera aktiviteter utifrån olika teorier, metoder och redskap.</li> <li>Pedagogiskt ledarskap och verksamhetsplanering utifrån olika teorier och metoder.</li> <li>Konflikter och olika metoder för konfliktlösning.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller pedagogiska verksamheter och pedagogiskt arbete, däribland bestämmelser om likabehandling, diskriminering och sekretess.</li> <li>Demokratisk värdegrund samt genus- och jämställdhetsperspektiv.</li> <li>Integration och segregation.</li> <li>Samhällets mediekulturer och användningen av sociala medier samt hur det påverkar samhällsutvecklingen.</li> <li>Olika kommunikationsmönster och kommunikationshinder samt strategier för att förtydliga och uppfatta betydelsebärande ord, till exempel med hjälp av bilder och rörelser.</li> <li>Hur sociala och kulturella förhållanden kan påverka människors interaktion och kommunikation i samarbeten och möten.</li> <li>Användning av samtal som redskap i kommunikation.</li> <li>Användning av informationsteknik som redskap för kommunikation och information.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet socialt arbete på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Framväxten av samhällets socialpolitik och sociala arbete.</li> <li>Samhällets organisation av sociala frågor samt sociala myndigheter och ombudsmän och deras funktioner och roller i samhället.</li> <li>Våld i nära relationer.</li> <li>Olika stödverksamheter för personer i social utsatthet, till exempel för personer med missbruksproblematik.</li> <li>Centrala begrepp och teorier inom olika sociala verksamheter.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller sociala verksamheter, däribland offentlighets- och sekretesslagen samt introduktion till socialtjänstlagen och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.</li> <li>Bestämmelser och praxis när det gäller arbetsmiljö och säkerhet samt yrkesetik inom sociala verksamheter.</li> <li>Vanligt förekommande arbetsuppgifter inom sociala verksamheter, däribland personnära omsorgs- och serviceuppgifter med utgångspunkt i den enskilda människans önskemål om och behov av stöd och hjälp.</li> <li>Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av insatser och aktiviteter inom sociala verksamheter.</li> <li>Kommunikation och samverkan i sociala sammanhang inom aktuellt yrkesområde.</li> <li>Hur attityder till människors olika livssituationer kan se ut.</li> <li>Etiska frågeställningar inom sociala verksamheter.</li> <li>Hantering, bearbetning och värdering av information från olika källor inom området.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet pedagogik på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Människors lärande och utveckling i olika sammanhang och utifrån olika teorier.</li> <li>Hur den egna kunskapssynen påverkar lärande och olika handlingar i pedagogiska sammanhang.</li> <li>Hur kunskapssyn och värderingar konstrueras, lever kvar och förändras inom olika grupper av människor.</li> <li>Fördjupning i en eller flera pedagogiska teorier som ligger till grund för arbetet i pedagogiska verksamheter.</li> <li>Ledarens roll samt pedagogiska metoder för verksamhetens, gruppens och individens utveckling.</li> <li>Hur ledare kan planera, organisera, genomföra, dokumentera och utvärdera en aktivitet utifrån uppsatta mål och använda metoder och redskap anpassade för situationen.</li> <li>Pedagogiskt ledarskap vid konflikter och konflikthantering samt olika metoder för konfliktlösning.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller pedagogiska verksamheter och pedagogiskt arbete samt systematiskt arbetsmiljöarbete och dess lagstiftning.</li> <li>Demokratisk värdegrund och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter.</li> <li>Samhällets mediekulturer och användningen av sociala medier samt deras betydelse för samhällsutvecklingen och lärandet.</li> <li>Hur rollspel och drama kan användas som pedagogiskt verktyg och metod för att utveckla kommunikation och samarbete.</li> <li>Strategier för att förtydliga och uppfatta betydelsebärande ord, i syfte att underlätta kommunikation och samtal, till exempel med hjälp av gester och frågor.</li> <li>Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier.</li> <li>Interaktion och kommunikation vid konflikter och konflikthantering.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet specialpedagogik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Bakgrunden till och framväxten av det specialpedagogiska området.</li> <li>Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, delaktighet och likvärdighet.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller specialpedagogiska insatser, däribland lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och relevanta delar av socialtjänstlagen (SoL) kopplat till verksamhetsområdet samt bestämmelser om delegering.</li> <li>Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället. Relationen mellan funktionshinder och funktionsnedsättning samt miljöns betydelse för människors möjlighet till delaktighet.</li> <li>Hur specialpedagogiska arbetssätt och hjälpmedel kan användas för att skapa goda villkor för människors delaktighet i olika situationer.</li> <li>Yrkesetiska och pedagogiska förhållningssätt.</li> <li>Metoder, redskap och teorier för planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av olika insatser och aktiviteter som främjar goda levnadsvillkor och skapar möjligheter för människors delaktighet i olika situationer.</li> <li>Bemötande av människor med olika behov och förutsättningar.</li> <li>Människors olika förutsättningar och möjligheter för lärande och delaktighet.</li> <li>Alternativa och kompletterande kommunikationssätt som stöd, till exempel kommunikationssätt vid kognitiva funktionsnedsättningar samt hörsel- och synnedsättningar.</li> <li>Interaktion och kommunikation utifrån ett etiskt förhållningssätt i samarbeten och möten med människor.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet specialpedagogik på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Bakgrunden till och framväxten av det specialpedagogiska området.</li> <li>Organisationer, arbetssätt och olika insatser inom funktionshinderområdet.</li> <li>Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, normalitet, avvikelse, diagnos, inkludering, exkludering, tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller specialpedagogiska insatser, däribland FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsätting samt de intentioner som finns bakom lagarna.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller arbetsmiljö och säkerhet.</li> <li>Funktionsnedsättningars konsekvenser i olika närmiljöer och sammanhang och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället.</li> <li>Användning, utveckling och anpassning av specialpedagogiska arbetssätt och innehåll i pedagogiska verksamheter, både till individers och gruppers olika behov samt till situationen.</li> <li>Specialpedagogiska hjälpmedel och hur dessa kan användas i sociala och pedagogiska sammanhang.</li> <li>Olika yrkesroller och vanligt förekommande arbetsuppgifter inom det specialpedagogiska området.</li> <li>Metoder, redskap och teorier för planering, genomförande, dokumentation, utvärdering och uppföljning av olika insatser och aktiviteter som främjar likvärdighet, delaktighet och tillgänglighet på individ- och gruppnivå.</li> <li>Hur attityder till människors olika livssituationer kan se ut.</li> <li>Människors olikheter, förutsättningar och möjligheter för lärande och delaktighet i olika aktiviteter.</li> <li>Alternativa och kompletterande kommunikationssätt samt vilken funktion och betydelse de har för människors delaktighet i samhället.</li> <li>Hur interaktion och kommunikation kan främja samarbete, delaktighet och möten mellan människor samt ge stöd i olika situationer.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet fritidskunskap på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Fritid som begrepp och fenomen.</li> <li>Fritidens betydelse för individer, grupper och samhälle, till exempel vad gäller identitet och sammanhållning.</li> <li>Fritidens betydelse för människors hälsa, lärande och växande.</li> <li>Människors fritidsvanor och fritidsaktiviteter i olika åldrar och faktorer som påverkar val av dessa.</li> <li>Fritid och idrott för människor med funktionsnedsättningar.</li> <li>Fritidsverksamheters betydelse för turism i och marknadsföring av en region.</li> <li>Centrala begrepp inom fritidsområdet.</li> <li>Folkhälso- och fritidspolitiska mål och deras betydelse för olika verksamheter.</li> <li>Fritids- och friskvårdssektorns samt idrottsrörelsens bakgrund, utveckling, organisation och innehåll ur ett nationellt och internationellt perspektiv.</li> <li>Villkor och samhällsstöd för organisationer, föreningar och folkrörelser.</li> <li>Attityder och normer i samhället i relation till fritidsaktiviteter och idrottsutövande, däribland gällande könsmönster, jämställdhet och identitet.</li> <li>Samband mellan olika levnadsvanor och människors hälsa.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet pedagogiskt arbete på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Människors olikheter samt förutsättningar och möjligheter för lärande och deltagande i olika situationer och aktiviteter. Innebörden av ett inkluderande arbetssätt.</li> <li>Lekens och samspelets betydelse för lärande och växande.</li> <li>Skapande verksamheters betydelse för lärande och växande.</li> <li>Pedagogers och andra vuxnas roll och betydelse för lärande och utveckling.</li> <li>Olika pedagogiska yrkesroller.</li> <li>Planering, genomförande, utvärdering och dokumentation av pedagogiska verksamheter och aktiviteter.</li> <li>Metoder för att utvärdera på vilket sätt olika pedagogiska verksamheter tillgodoser människors möjligheter att utvecklas och lära utifrån läroplanens mål och intentioner.</li> <li>Användning av bild, form, drama, dans och musik som redskap i pedagogiska sammanhang.</li> <li>Olika berättaraktiviteter, till exempel med hjälp av digitala verktyg och bilder.</li> <li>Olika metoder, tekniker och material för skapande aktiviteter.</li> <li>Utveckling av fantasi och föreställningsförmåga genom dramapedagogiska övningar.</li> <li>Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.</li> <li>Hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.</li> <li>Olika konflikthanteringsmetoder, till exempel genom drama och rollspel.</li> <li>Förebyggande arbete för barnsäkerhet samt åtgärder vid olycksfall.</li> <li>Första hjälpen med HLR (hjärt-lungräddning).</li> <li>Ergonomiskt och säkert utförande av arbete i olika situationer.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser inom området.</li> <li>Hur språk och kommunikation kan användas som pedagogiskt redskap.</li> <li>Hur språkutveckling kan stödjas och stimuleras genom olika aktiviteter och arbetssätt, till exempel genom dialoger, öppna frågor och följdfrågor.</li> <li>Kommunikation och pedagogiskt ledarskap samt ett yrkesetiskt förhållningssätt.</li> <li>Samarbete i arbetslag.</li> <li>Samverkan med andra yrkesgrupper och verksamheter samt med vårdnadshavare.</li> <li>Metoder och former för utvecklingssamtal i pedagogiska verksamheter.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Muntlig framställning i och inför grupp med fokus på anpassning till sammanhang, syfte och mottagare. Manusskrivande och hjälpmedel för att stödja muntliga framställningar. Strategier för att lyssna med olika syften samt för att ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika typer av samtal. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen. Svenska språkets uttal och uttalets betydelse för ändamålsenlig kommunikation.</li> <li>Skriftlig framställning av olika typer av texter för kommunikation, lärande och reflektion, däribland argumenterande texter och kreativt skrivande.</li> <li>Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat- och referatteknik.</li> <li>Läsning av och samtal om sakprosa. Strategier för att läsa och samtala om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa.</li> <li>Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.</li> <li>Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik, författade av såväl kvinnor som män, med betoning på samtida litteratur. Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur.</li> <li>En översikt över de litterära epokerna.</li> <li>Centrala motiv, berättarteknik och stildrag i fiktivt berättande.</li> <li>Svenska språkets ordförråd och struktur. Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan.</li> <li>Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om språkets uppbyggnad och funktion samt diskutera språkriktighetsfrågor.</li> <li>Hur den egna flerspråkigheten kan främjas och utvecklas. Språkinlärarstrategier för andraspråksutveckling. Att använda språkliga strategier för olika situationer och för olika syften. Reflektion över den egna strategianvändningen och språkinlärningen.</li> <li>Språk och språkanvändning med särskild betoning på språklig variation i talat och skrivet språk. Hur språklig variation hänger samman med geografisk och social bakgrund, ålder och kön samt hur makt, normer och identitet kan komma till uttryck i språkanvändning.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet svenska på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Muntlig framställning i och inför grupp med fokus på anpassning till sammanhang, syfte och mottagare. Manusskrivande och hjälpmedel för att stödja muntliga framställningar. Att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.</li> <li>Skriftlig framställning av olika typer av texter för kommunikation, lärande och reflektion, däribland argumenterande texter och kreativt skrivande.</li> <li>Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat- och referatteknik.</li> <li>Läsning av och samtal om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa.</li> <li>Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.</li> <li>Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik, författade av såväl kvinnor som män, med betoning på samtida litteratur.</li> <li>En översikt över de litterära epokerna.</li> <li>Centrala motiv, berättarteknik och stildrag i fiktivt berättande.</li> <li>Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om språkets uppbyggnad och funktion samt diskutera språkriktighetsfrågor.</li> <li>Språk och språkanvändning med särskild betoning på språklig variation i talat och skrivet språk. Hur språklig variation hänger samman med geografisk och social bakgrund, ålder och kön samt hur makt, normer och identitet kan komma till uttryck i språkanvändning.</li> </ul>

Centralt innehåll: Undervisningen i ämnet språk- och kunskapsutveckling i förskolan och fritidshemmet på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll: • Centrala begrepp och teorier om barns språkutveckling samt om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för barn, däribland fonologisk medvetenhet. • Strategier för högläsning, däribland hur betoning, intonation, röststyrka och ansiktsuttryck påverkar och förstärker det lästa. • Hur interaktion och kommunikation samt lek och samspel kan bidra till barns utveckling av det svenska språket. • Hur flerspråkighet, vid sidan av svenskan, kan ses som en resurs för lärande men även som en resurs för utveckling av det svenska språket samt av andra språk som individen kan. • Val, planering och genomförande av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter utifrån målgrupp, uppgift och situation, däribland val av texter och bilder som utgår från barnens intressen och nyfikenhet. • Utvärdering och dokumentation av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter och arbetssätt. • Läsning av och samtal om skönlitteratur och sakprosa på svenska för barn, till exempel bilderböcker, pekböcker, sagor, fabler, faktaböcker, rim och ramsor samt kapitelböcker. • Läsning av och samtal om barnlitteratur från olika delar av världen. • Dialogisk läsning, före, under och efter läsning, däribland genom att förutsäga innehållet, förklara ord och begrepp och sammanfatta innehållet samt att ställa frågor om texten. • Systematiskt arbete med ord, begrepp och meningsskapande samtal på svenska, däribland fokusord, omformulering, upprepning, bildstöd och tecken som stöd. • Olika språklekar för att utveckla den fonologiska medvetenheten. • Högläsningens betydelse för språk- och kunskapsutveckling och hur det på ett pedagogiskt sätt kan förmedlas till vårdnadshavare och andra. • Hur vårdnadshavare och andra närstående kan uppmuntras till högläsning och kommunikation om det lästa tillsammans med barnen.