Barn och Fritid, Barnskötare, Klassrum, Maj-25, JE5BFRK25SBFXBFR

Centralt innehåll: Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter. Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa. Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa. Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress. Kriser och krishantering. Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå. Metoder för att analysera människors hälsotillstånd. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Centralt innehåll: Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier. Sociala och kulturella förhållandens påverkan på människors interaktion och kommunikation. Gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för interaktion och kommunikation. Användning av samtal som redskap i kommunikationen. Interaktion och kommunikation vid konflikter och konflikthantering. Framväxten av mediekulturer och användandet av digitala medier samt deras betydelse för människors liv och lärande. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Användning av informationsteknik som redskap för kommunikation och information.

Centralt innehåll: Grundläggande anatomi och fysiologi. Vanligt förekommande sjukdomar och åtgärder vid dem. Innebörden av personlig omvårdnad och egenvård och hur det kan stödjas. Omvårdnadshygien, mikroorganismer, smitta och smittspridning. Användning och hantering av vanligt förekommande läkemedel. Läkemedlens biverkningar. Bestämmelser och praxis om arbetsmiljö, säkerhet och yrkesetik i samband med arbetet med grundläggande vård och omsorg. Funktionella kroppshållningar. Innebörden och betydelsen av att arbeta ergonomiskt. Förutsättningar för funktionella kroppshållningar. Hjärt-lungräddning med defibrillering samt första hjälpen vid skada och akut sjukdom.

Centralt innehåll: Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället. Anpassning av arbetssätt och innehåll i verksamheter till både individers och gruppers olika behov och erfarenheter samt till situationen. Specialpedagogiska insatser, arbetssätt och hjälpmedel i sociala och pedagogiska sammanhang. Människors olikheter, förutsättningar och möjligheter för lärande och delaktighet i olika situationer och aktiviteter. Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, normalitet, avvikelse, diagnoser, inkludering, exkludering, tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Planering, genomförande, utvärdering, uppföljning och dokumentation av olika insatser och aktiviteter på individ- och gruppnivå. Alternativa kompletterande kommunikationssätt och vilken funktion och betydelse de har för människors delaktighet. Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Centralt innehåll: Skapande verksamheters betydelse för människors lärande och växande. Användning av bild och form, drama, dans och musik som redskap i pedagogiska sammanhang. Olika metoder, tekniker och material för skapande aktiviteter. Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Centralt innehåll: Innehållet i, bakgrunden till och framväxten av olika pedagogiska verksamheter, deras organisation och institutionernas roll i samhället. Barns olikheter, deras förutsättningar och möjligheter för lärande och deltagande i olika situationer och aktiviteter samt innebörden av ett inkluderande arbetssätt. Lekens betydelse för barns lärande och växande. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Lagar, förordningar, internationella överenskommelser och riktlinjer som styr olika verksamheter. Innebörden i de demokratiska och etiska värden som anges i styrdokumenten för verksamheterna. FN:s konvention om barnets rättigheter. Bestämmelser och praxis om arbetsmiljö, säkerhet och yrkesetik. Förebyggande arbete för barnsäkerhet samt åtgärder vid barnolycksfall. Planering, genomförande, utvärdering och dokumentation av pedagogiska verksamheter och aktiviteter. Uppföljning, analys och dokumentation av barns lärande och växande. Metoder för att utvärdera på vilket sätt förskolan tillgodoser barns möjligheter att utvecklas och lära utifrån läroplanens mål och intentioner. Pedagogers och andra vuxnas roll och betydelse för barns lärande och växande. Yrkesroll och ledarskap. Samarbete i arbetslag och samverkan med andra yrkesgrupper och verksamheter samt med föräldrar. Metodik för utvecklingssamtal.

Centralt innehåll: Skapande verksamheters betydelse för människors lärande och växande. Användning av bild och form, drama, dans och musik som redskap i pedagogiska sammanhang. Olika metoder, tekniker och material för skapande aktiviteter. Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Centralt innehåll: Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle. Innebörden i begreppen kultur, etnicitet, nationalitet och religion. Migration, dess bakgrund och konsekvenser för människors levnadsförhållanden och delaktighet i samhället. Politiska beslut och ställningstaganden i samband med migration. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Aktuella företeelser i dagens mångkulturella samhälle och svensk samhällsdebatt om integrations- och segregationsfrågor.

Centralt innehåll: Fördjupning i en eller flera pedagogiska teorier, till exempel Montessoripedagogik, Waldorfpedagogik och Freinetpedagogik, som ligger till grund för arbete i pedagogiska verksamheter. Pedagogiska arbetssätt, praktiker och lärmiljöer. Sambandet mellan pedagogiska förhållningssätt samt arbetssätt och lärande. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Centralt innehåll: Ledarskap och organisationer utifrån olika teorier. Hur individer, grupper och det sociala sammanhanget påverkar och påverkas av ledaren. Ledarskap ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Ledarskap vid konflikter samt konflikthantering. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av olika aktiviteter. Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Centralt innehåll: Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor. Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i. Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang. Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktionsnedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor. Demokratisk värdegrund och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering. Kritisk bearbetning av information från olika källor.

Centralt innehåll: Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen. Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier. Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor. Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Centralt innehåll: Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner. Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument. Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor. Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman och svenska referensramar. Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig variation. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk. Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål. Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket.

Centralt innehåll: Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik. De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar. Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.

Centralt innehåll: Människors lärande, utveckling och socialisation i olika sammanhang utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv. Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har förändrats. Hur kunskap och värderingar konstrueras, lever kvar och förändras inom olika kulturer, samhällen, institutioner och grupper av människor. Människors olika villkor för lärande och växande och hur synen på normalitet och avvikelse påverkar detta. Olika pedagogiska situationers och lärmiljöers påverkan på lärandet. Det sociala sammanhanget och gruppens betydelse för lärande. Kritisk bearbetning av information från olika källor.

Syftet med orienteringskursen är att synliggöra individens reella kunskap och yrkeskompetens genom kartläggning. Kursen ska stärka den enskilde i dennes ställningstagande för vidare studier, stödja denne i valet av utbildning, öka kunskaperna i studieteknik samt vidga insikterna i vad studier inom valt yrkesområde kan innebära samt ge en god orientering om kursuppläggets innehåll och syfte med kurserna.