Naturvetenskapligt basår, termin 1 och 2, Distans med lektioner, Jan - 27, ÅV1NVL27AB

<p>Undervisningen i ämnet biologi på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <p><em>Ekologi och evolution</em></p> <ul> <li>Olika ekosystems struktur, dynamik och bärkraft. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster.</li> <li>Naturvetenskapliga modeller för livets uppkomst samt evolutionens mekanismer för livets utveckling.</li> </ul> <p><em>Cellbiologi och genetik</em></p> <ul> <li>Cellers och virus uppbyggnad och funktion.</li> <li>Ärftlighetens mekanismer samt celldelning och mutationer. Genernas uttryck och koppling till organismens egenskaper. Proteinsyntes.</li> <li>Gentekniska tillämpningar.</li> </ul> <p><em>Fysiologi, anatomi och hälsa</em></p> <ul> <li>Några organsystem hos människan, till exempel respirations-, cirkulations- och matspjälkningssystemen samt evolutionär jämförelse med andra djur. Hälsa och sjukdom kopplat till olika organsystem.</li> <li>Sexualitet och sexuell hälsa samt hur dessa kan kopplas till relationer, identitet och samtycke.</li> </ul> <p><em>Biologin i omvärlden</em></p> <ul> <li>Biologins betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.</li> <li>Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till biologi.</li> </ul> <p><em>Biologins arbetsmetoder</em></p> <ul> <li>Fältstudier och laborationer. Insamling av data från observationer, mätningar, simuleringar och databaser. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data samt beräkningar och värdering av metod och resultat. Redovisning med olika uttrycksformer.</li> <li>Modeller som beskrivning av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet samt det experimentella arbetets betydelse för deras utveckling över tid.</li> <li>Granskning av information och argumentation som rör biologi. Skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet matematik – fortsättning på nivå 1c ska behandla följande centrala innehåll:</p> <p><em>Aritmetik, algebra och funktioner</em></p> <ul> <li>Begreppet absolutbelopp.</li> <li>Begreppet rationella uttryck. Hantering av rationella uttryck.</li> <li>Begreppet gränsvärde. Begreppen sekant, tangent, förändringshastighet, ändringskvot och derivata för en funktion. Grafiska och digitala metoder för att derivera funktioner. Villkor för deriverbarhet.</li> <li>Motivering och hantering av deriveringsregler för potens- och exponentialfunktioner samt summor av dessa. Begreppen talet e och naturlig logaritm.</li> <li>Begreppet andraderivata. Metoder för att lösa extremvärdesproblem.</li> <li>Begreppet polynom och egenskaper hos polynomfunktioner. Metoder för att lösa enklare polynomekvationer.</li> <li>Begreppen bestämd integral och primitiv funktion och sambandet mellan dessa.</li> <li>Grafiska och digitala metoder för att bestämma integraler.</li> <li>Motivering och hantering av metoder för att bestämma integraler för potens- och exponentialfunktioner samt summor av dessa.</li> <li>Formulering och beräkning av integraler i enkla situationer.</li> </ul> <p><em>Trigonometri</em></p> <ul> <li>Begreppet enhetscirkeln. Definition av trigonometriska begrepp utifrån enhetscirkeln.</li> <li>Bevis och användning av cosinus-, sinus- och areasatsen.</li> </ul> <p><em>Digitala verktyg</em></p> <ul> <li>Användning av digitala verktyg, även symbolhanterande, för att effektivisera beräkningar och komplettera metoder, till exempel vid ekvationslösning, derivering, integrering, hantering av algebraiska uttryck och problemlösning.</li> <li>Användning av programmering som verktyg vid problemlösning, databearbetning eller tillämpning av numeriska metoder.</li> </ul> <p><em>Problemlösning och tillämpningsområden</em></p> <ul> <li>Problemlösning med särskild utgångspunkt i utbildningens karaktär och samhällsliv, däribland frågeställningar som berör hållbar utveckling och hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påståenden.</li> <li>Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situationer. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begränsningar.</li> <li>Orientering om något ur matematikens historia, till exempel hur ett matematiskt begrepp utvecklats, matematikens roll i något historiskt skeende, en betydande person inom matematiken eller ett historiskt matematiskt problem.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet kemi på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <p><em>Materia och energi</em></p> <ul> <li>Grundämnens egenskaper och trender i det periodiska systemet.</li> <li>Några organiska ämnesklasser, däribland alkaner, alkoholer och karboxylsyror.</li> <li>Kemiska bindningar och deras inverkan på organiska och oorganiska ämnens kemiska och fysikaliska egenskaper.</li> <li>Materiens och energins oförstörbarhet i kemiska reaktioner.</li> <li>Energiomsättningar vid endoterma och exoterma reaktioner samt vid fasövergångar.</li> </ul> <p><em>Reaktioner och jämvikt</em></p> <ul> <li>Kemiska reaktioner, däribland syrabasreaktioner, redoxreaktioner och fällningsreaktioner.</li> <li>Elektrokemi, däribland galvaniska element och elektrolys.</li> <li>Formler för att beskriva kemiska föreningar och reaktioner. Beräkningar av substansmängdförhållanden och koncentrationer. Begränsande reaktanter och utbyte.</li> </ul> <p><em>Kemisk analys</em></p> <ul> <li>Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel kromatografi och titrering.</li> </ul> <p><em>Kemin i omvärlden</em></p> <ul> <li>Kemins betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.</li> <li>Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till kemi.</li> <li>Kemitekniska tillämpningar inom energi- och miljöområden.</li> </ul> <p><em>Kemins arbetsmetoder</em></p> <ul> <li>Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data samt beräkningar och värdering av metod och resultat. Redovisning med olika uttrycksformer.</li> <li>Modeller som beskrivning av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet samt det experimentella arbetets betydelse för deras utveckling över tid.</li> <li>Granskning av information och argumentation som rör kemi. Skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet fysik på nivå 1b ska behandla följande centrala innehåll:</p> <p><em>Krafter och rörelse</em></p> <ul> <li>Likformig och likformigt accelererad rätlinjig rörelse. Krafter och impuls som orsak till förändring av hastighet och rörelsemängd.</li> <li>Vridmoment för att beskriva jämviktstillstånd.</li> <li>Jämvikt och linjär rörelse i homogena gravitationsfält och elektriska fält.</li> <li>Tryck, tryckvariationer och Arkimedes princip. Allmänna gaslagen.</li> </ul> <p><em>Energi, energiresurser och elektromagnetism</em></p> <ul> <li>Olika energiformer, däribland mekanisk energi, elektrisk energi och kärnenergi.</li> <li>Energiprincipen samt begreppen arbete, effekt och verkningsgrad för att beskriva omvandling, nyttjande och lagring av energi. Hållbar energiresursanvändning.</li> <li>Huvuddragen inom det elektromagnetiska spektrumet.</li> <li>Elektrisk laddning och elektriska fält samt spänning, ström och resistans. Elektriska kretsar och tillämpningar av dessa.</li> <li>Termisk energi, värme, temperatur och fasomvandlingar.</li> </ul> <p><em>Universum, materien och strålning</em></p> <ul> <li>Huvuddragen i standardmodellen.</li> <li>Kärnreaktioner, fusion och fission, bindningsenergi och massaenergiekvivalensen.</li> <li>Radioaktivt sönderfall, joniserande strålning, halveringstid, aktivitet och stråldos. Tillämpningar av strålning inom medicin och teknik.</li> </ul> <p><em>Fysiken i omvärlden</em></p> <ul> <li>Fysikens betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.</li> <li>Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till fysik.</li> </ul> <p><em>Fysikens arbetsmetoder</em></p> <ul> <li>Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.</li> <li>Beräkningar, regressionsanalys och analys av grafer. Storleksuppskattningar, enhetsanalys och mätnoggrannhet.</li> <li>Fysikaliska och matematiska modeller som beskrivningar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet samt det experimentella arbetets betydelse för deras utveckling över tid.</li> <li>Granskning av information och argumentation som rör fysik. Skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet kemi på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <p><em>Materia och energi</em></p> <ul> <li>Olika organiska ämnesklasser samt deras egenskaper, struktur och reaktivitet.</li> <li>Oorganiska ämnens betydelse för hållbar utveckling.</li> <li>Materiens och energins oförstörbarhet i kemiska reaktioner, däribland beräkning av entalpiändringar. Gibbs fria energi.</li> </ul> <p><em>Reaktioner och jämvikt</em></p> <ul> <li>Reaktionshastighet och olika faktorers inverkan på den.</li> <li>Reaktionsmekanismer, däribland additions- och substitutionsreaktioner.</li> <li>Redoxreaktioner inom organisk kemi och biokemi.</li> <li>Jämvikter och jämviktskonstanter samt faktorer som påverkar dessa. Jämviktssystem i olika miljöer.</li> <li>Syrabasjämvikter, buffertverkan och pH-beräkningar.</li> </ul> <p><em>Livets kemi</em></p> <ul> <li>Biomolekylernas struktur, egenskaper och funktion i levande organismer.</li> <li>Ämnesomsättning på molekylär nivå, däribland proteinsyntes och cellandning.</li> </ul> <p><em>Kemisk analys</em></p> <ul> <li>Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel spektrofotometri och masspektrometri.</li> </ul> <p><em>Kemin i omvärlden</em></p> <ul> <li>Kemins betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.</li> <li>Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till kemi.</li> <li>Kemitekniska tillämpningar, till exempel inom livsmedels-, material- och läkemedelsområdena.</li> </ul> <p><em>Kemins arbetsmetoder</em></p> <ul> <li>Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data samt beräkningar och värdering av metod och resultat. Redovisning med olika uttrycksformer.</li> <li>Analys av prover och felkällor, till exempel detektionsnivå, riktighet och precision samt systematiska och slumpmässiga fel.</li> <li>Modeller som beskrivningar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet samt det experimentella arbetes betydelse för deras utveckling över tid.</li> <li>Granskning av information och argumentation som rör kemi. Skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet matematik – fortsättning på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <p><em>Aritmetik, algebra och funktioner</em></p> <ul> <li>Begreppen imaginära enheten, komplexa tal och komplexa talplanet. Representation av komplexa tal i rektangulär och polär form. Metoder för beräkningar med komplexa tal, däribland beräkning av konjugat och absolutbelopp.</li> <li>Metoder för att faktorisera polynom. Användning av faktorsatsen för att lösa polynomekvationer.</li> <li>Metoder för att bestämma även komplexa lösningar till andragradsekvationer, potensekvationer och polynomekvationer.</li> <li>Fördjupning av funktionsbegreppet, däribland sammansatta funktioner, logaritmfunktioner, linjära asymptoter och skissning av grafer för hand.</li> <li>Motivering och hantering av deriveringsregler för logaritmfunktioner, sammansatta funktioner samt produkt och kvot av funktioner.</li> <li>Användning av integraler i mer komplexa sammanhang, till exempel täthetsfunktioner, sannolikhetsfördelning, rotationsvolymer och beräkning av storheter.</li> </ul> <p><em>Trigonometri</em></p> <ul> <li>Hantering av trigonometriska uttryck. Bevis och hantering av trigonometriska identiteter, däribland trigonometriska ettan och additionsformler.</li> <li>Egenskaper hos trigonometriska funktioner, däribland period, amplitud och fasförskjutning. Metoder för att bestämma trigonometriska funktioner. Metoder för att lösa trigonometriska ekvationer.</li> <li>Begreppet radian.</li> <li>Motivering och hantering av deriveringsregler för sinus-, cosinus- och tangensfunktioner.</li> <li>Motivering och hantering av metoder för att bestämma integraler för sinus- och cosinusfunktioner.</li> </ul> <p><em>Digitala verktyg</em></p> <ul> <li>Användning av digitala verktyg, även symbolhanterande, för att effektivisera beräkningar och komplettera metoder, till exempel vid ekvationslösning, derivering, integrering, hantering av algebraiska uttryck och problemlösning.</li> <li>Användning av programmering som verktyg vid problemlösning, databearbetning eller tillämpning av numeriska metoder.</li> </ul> <p><em>Problemlösning och tillämpningsområden</em></p> <ul> <li>Problemlösning med särskild utgångspunkt i utbildningens karaktär och samhällsliv, däribland frågeställningar som berör hållbar utveckling och hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påståenden.</li> <li>Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situationer. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begränsningar.</li> <li>Orientering om något ur matematikens historia, till exempel hur ett matematiskt begrepp utvecklats, matematikens roll i något historiskt skeende, en betydande person inom matematiken eller ett historiskt matematiskt problem.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet biologi på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <p><em>Ekologi och evolution</em></p> <ul> <li>Människans påverkan på lokala och globala ekosystem.</li> <li>Evolutionär systematik och organismernas huvudgrupper. Växter, svampar och deras fysiologi och livscykler.</li> <li>Djurs beteende och beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång.</li> </ul> <p><em>Cellbiologi och genetik</em></p> <ul> <li>Cellorganellers funktion samt cellers differentiering och kommunikation.</li> <li>Fotosyntes, cellandning och transport över membran.</li> <li>Bio- och gentekniska metoder samt deras användning inom olika områden.</li> </ul> <p><em>Fysiologi, anatomi och hälsa</em></p> <ul> <li>Nerv- och hormonsystemen samt deras reglering av andra organ.</li> <li>Immunsystemet, infektioner och smittspridning.</li> <li>Fysisk och psykisk hälsa. Förebyggande åtgärder samt behandlingar vid ohälsa.</li> </ul> <p><em>Biologin i omvärlden</em></p> <ul> <li>Biologins betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.</li> <li>Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till biologi.</li> </ul> <p><em>Biologins arbetsmetoder</em></p> <ul> <li>Fältstudier och laborationer. Insamling av data från observationer, mätningar, simuleringar och databaser. Formulering av frågeställningar samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data samt beräkningar och värdering av metod och resultat. Redovisning med olika uttrycksformer.</li> <li>Modeller som beskrivning av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet samt det experimentella arbetets betydelse för deras utveckling över tid.</li> <li>Granskning av information och argumentation som rör biologi. Skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet fysik på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <p><em>Krafter och rörelse</em></p> <ul> <li>Harmonisk svängning och centralrörelse samt tvådimensionell rörelse i gravitationsfält och i elektriska fält.</li> <li>Elektriska laddningars rörelse i magnetiska och elektriska fält.</li> <li>Vågrörelser och deras utbredning samt brytning, diffraktion och interferens. Stående vågor och resonans. Tillämpningar inom akustik.</li> <li>Einsteins beskrivning av rörelse och energi vid höga hastigheter.</li> </ul> <p><em>Energi, energiresurser och elektromagnetism</em></p> <ul> <li>Elektriska och magnetiska fält samt samband mellan dessa. Induktion samt tillämpningar av växelström i generatorer och transformatorer.</li> <li>Våg- och partikelbeskrivning av elektromagnetisk strålning och materia. Fotoelektrisk effekt, fotonbegreppet och våg-partikeldualism.</li> <li>Temperaturstrålning och strålningsbalans, däribland jordens strålningsbalans.</li> <li>Fysikaliska principer bakom tekniska tillämpningar, till exempel inom kommunikations- och medicinteknik. Elektromagnetiska fält i omgivningen.</li> </ul> <p><em>Universum, materien och strålning</em></p> <ul> <li>Huvuddragen i universums utveckling och struktur, till exempel stjärnbildning och exoplaneter.</li> <li>Metoder för undersökning av universum. Elektromagnetisk strålning från stjärnor och interstellära rymden.</li> <li>Atomers elektronstruktur samt absorptions- och emissionsspektra.</li> </ul> <p><em>Fysiken i omvärlden</em></p> <ul> <li>Fysikens betydelse för vetenskap, individ och samhälle med exempel från historiska och aktuella händelser.</li> <li>Frågor om etik och hållbar utveckling med koppling till fysik.</li> </ul> <p><em>Fysikens arbetsmetoder</em></p> <ul> <li>Laborationer och experiment. Insamling av data från observationer, mätningar och simuleringar. Formulering av frågeställningar, samt planering, riskbedömning och utförande av systematiska undersökningar. Bearbetning av data, värdering av metod och resultat samt redovisning med olika uttrycksformer.</li> <li>Beräkningar, regressionsanalys och analys av grafer. Storleksuppskattningar, enhetsanalys, mätnoggrannhet och felberäkningar.</li> <li>Fysikaliska och matematiska modeller som beskrivningar av verkligheten. Modellers och teoriers giltighet och det experimentella arbetes betydelse för deras utveckling över tid.</li> <li>Granskning av information och argumentation som rör fysik. Skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.</li> </ul>