Sva Grund-Kombo, Barn och fritid, Stödassistent, Klassrum, Feb - 27, ÅV2BFS27KB

Kursens innehåll: Orienteringskursen ska ge deltagarna ökad kunskap om aktuellt yrkesval och de krav och möjligheter som finns inom yrket. Kombinationsutbildningens innehåll och upplägg ska även ingå som en del i kursen. Under kursen ska en kartläggning genomföras av deltagarens tidigare studier och yrkesbakgrund. Efter kartläggningen ska ett samtal ske med deltagaren kring dennes möjligheter och förutsättningar att delta i en kombinationsutbildning. Efter avslutad kurs: Deltagaren ska vara stärkt i sitt yrkesval samt ha ökade möjligheter att genomföra en kombinerad yrkes- och språkutbildning inom kommunal vuxenutbildning.

Syftet med orienteringskursen är att synliggöra individens reella kunskap och yrkeskompetens genom kartläggning. Kursen ska stärka den enskilde i dennes ställningstagande för vidare studier, stödja denne i valet av utbildning, öka kunskaperna i studieteknik samt vidga insikterna i vad studier inom valt yrkesområde kan innebära samt ge en god orientering om kursuppläggets innehåll och syfte med kurserna.

Centralt innehåll: Läsa och skriva Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier och för att anpassa läsningen till textens form, innehåll och syfte. Att urskilja tydliga budskap i texter. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att disponera, redigera och bearbeta texter, till exempel att förtydliga en texts innehåll med hjälp av inledning och avslutning. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad, tempus och textbindning. Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att uttrycka sin åsikt samt ställa följdfrågor. Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer och muntligt berättande, till exempel stödord, bilder och digitala verktyg. Uttal, betoning och satsmelodi. Sakprosatexter och berättande texter Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande, till exempel instruktioner, enkla reportage och insändare samt hur texternas innehåll kan organiseras. Sakprosatexters typiska språkliga drag. Modern skönlitteratur och annan fiktion som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och innehåll. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel tv-program och webbtexter. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel stödord, tankekartor och andra sätt att gruppera och associera information eller ett innehåll. Ord och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Nyanser, värdeladdning och betydelseomfång i vardagliga ord och begrepp. Skillnader mellan tal- och skriftspråk samt skillnader i språkanvändning beroende på syfte och mottagare, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt meddelande och en platsansökan. Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel mellan språkens ljud- och skriftsystem. Informationssökning och källkritik Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av information från internet och andra källor. Källkritik. Hur avsändaren påverkar innehållet.

<p>Undervisningen i ämnet pedagogik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Hur synen på kunskap, lärande, undervisning och utbildning har varierat över tid.</li> <li>Hur individer, roller och grupper utvecklas.</li> <li>Samband mellan pedagogiska förhållningssätt, arbetssätt och lärande.</li> <li>Orientering om begreppen kunskap, lärande, undervisning och utbildning.</li> <li>Introduktion till pedagogiska begrepp, teorier och teoretiska perspektiv.</li> <li>Stöd och stimulans för människors lärande, växande och deltagande i olika situationer.</li> <li>Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av olika aktiviteter.</li> <li>Pedagogiskt ledarskap utifrån olika metoder, redskap och teorier.</li> <li>Hur individer, grupper och det sociala sammanhanget påverkar och påverkas av ledaren.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller pedagogiska verksamheter och pedagogiskt arbete, däribland bestämmelser och riktlinjer gällande sekretess.</li> <li>Demokratisk värdegrund.</li> <li>Samhällets mediekulturer och användningen av sociala medier ur ett etiskt perspektiv.</li> <li>Olika kommunikationsmönster och kommunikationshinder.</li> <li>Interaktion och kommunikation i samarbeten och möten med människor.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet socialt arbete på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Framväxten av samhällets socialpolitik och sociala arbete.</li> <li>Samhällets organisation av sociala frågor samt sociala myndigheter och ombudsmän och deras funktioner och roller i samhället.</li> <li>Våld i nära relationer.</li> <li>Olika stödverksamheter för personer i social utsatthet, till exempel för personer med missbruksproblematik.</li> <li>Centrala begrepp och teorier inom olika sociala verksamheter.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller sociala verksamheter, däribland offentlighets- och sekretesslagen samt introduktion till socialtjänstlagen och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.</li> <li>Bestämmelser och praxis när det gäller arbetsmiljö och säkerhet samt yrkesetik inom sociala verksamheter.</li> <li>Vanligt förekommande arbetsuppgifter inom sociala verksamheter, däribland personnära omsorgs- och serviceuppgifter med utgångspunkt i den enskilda människans önskemål om och behov av stöd och hjälp.</li> <li>Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av insatser och aktiviteter inom sociala verksamheter.</li> <li>Kommunikation och samverkan i sociala sammanhang inom aktuellt yrkesområde.</li> <li>Hur attityder till människors olika livssituationer kan se ut.</li> <li>Etiska frågeställningar inom sociala verksamheter.</li> <li>Hantering, bearbetning och värdering av information från olika källor inom området.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet grundläggande vård och omsorg på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Grundläggande anatomi och fysiologi.</li> <li>Vanligt förekommande sjukdomar.</li> <li>Användning och hantering av vanligt förekommande läkemedel.</li> <li>Biverkningar av olika läkemedel.</li> <li>Basala hygienrutiner samt smitta och smittspridning.</li> <li>Personlig omvårdnad, däribland personlig hygien, munvård, kost och vätska, måltidssituation, inkontinens och klädsel.</li> <li>Rehabilitering och habilitering som kan utföras i hemmet.</li> <li>Egenvård och hur det kan stödjas.</li> <li>Första hjälpen vid skada och akut sjukdom, däribland HLR (hjärt-lungräddning).</li> <li>Hur ergonomiska hjälpmedel kan användas vid personlig omvårdnad.</li> <li>Yrkesetik i samband med arbetet med grundläggande vård och omsorg.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.</li> <li>Sekretess i vård- och omsorgsarbete.</li> </ul>

Centralt innehåll: Läsa och skriva Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier. Att urskilja texters uttalade och outtalade budskap samt deras olika syften. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att disponera, redigera, bearbeta och utveckla texter, till exempel att förtydliga och variera dem. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad, tempus och textbindning. Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att formulera och bemöta argument samt ta initiativ till nya frågeställningar eller ämnesområden. Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer, till exempel digitala verktyg. Uttal, betoning och satsmelodi. Olika variationer av talad svenska. Sakprosatexter och berättande texter Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och längre insändare. Sakprosatexters syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp. Skönlitteratur och annan fiktion från skilda delar av världen som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Hur en skönlitterär text kan konstrueras med inledning, händelseförlopp och avslutning. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel tv-program och webbtexter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord som underlag för att planera sitt skrivande och strategier för att identifiera överordnade idéer i en text. Ord och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Hur ords och begrepps nyanser och värdeladdning kan påverka uppfattningen av innehåll och budskap i texter och samtal. Ords betydelseomfång samt kategorisering och klassificering av ord, till exempel i över- och underordning. Synonymer och motsatsord. Ordbildning, till exempel sammansättningar och avledningar, samt betydelsen av olika prefix och suffix. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare och syfte, till exempel skillnaden mellan språket i samhällsinformation och reklam. Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel att flera ord på ett språk kan motsvaras av endast ett ord på ett annat språk. Informationssökning och källkritik Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av information från internet och andra källor. Hur man citerar. Källkritik. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

<p>Undervisningen i ämnet specialpedagogik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Bakgrunden till och framväxten av det specialpedagogiska området.</li> <li>Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, delaktighet och likvärdighet.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller specialpedagogiska insatser, däribland lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och relevanta delar av socialtjänstlagen (SoL) kopplat till verksamhetsområdet samt bestämmelser om delegering.</li> <li>Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället. Relationen mellan funktionshinder och funktionsnedsättning samt miljöns betydelse för människors möjlighet till delaktighet.</li> <li>Hur specialpedagogiska arbetssätt och hjälpmedel kan användas för att skapa goda villkor för människors delaktighet i olika situationer.</li> <li>Yrkesetiska och pedagogiska förhållningssätt.</li> <li>Metoder, redskap och teorier för planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av olika insatser och aktiviteter som främjar goda levnadsvillkor och skapar möjligheter för människors delaktighet i olika situationer.</li> <li>Bemötande av människor med olika behov och förutsättningar.</li> <li>Människors olika förutsättningar och möjligheter för lärande och delaktighet.</li> <li>Alternativa och kompletterande kommunikationssätt som stöd, till exempel kommunikationssätt vid kognitiva funktionsnedsättningar samt hörsel- och synnedsättningar.</li> <li>Interaktion och kommunikation utifrån ett etiskt förhållningssätt i samarbeten och möten med människor.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet pedagogik på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Människors olika villkor för lärande och växande samt hur synen på normalitet och avvikelse påverkar detta.</li> <li>Det sociala sammanhanget och gruppens betydelse för lärande.</li> <li>Olika pedagogiska arbetssätt och lärmiljöer samt deras påverkan på lärandet.</li> <li>Centrala pedagogiska begrepp, teorier, modeller och metoder.</li> <li>Hur ledare kan planera, genomföra, dokumentera och utvärdera aktiviteter utifrån olika teorier, metoder och redskap.</li> <li>Pedagogiskt ledarskap och verksamhetsplanering utifrån olika teorier och metoder.</li> <li>Konflikter och olika metoder för konfliktlösning.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller pedagogiska verksamheter och pedagogiskt arbete, däribland bestämmelser om likabehandling, diskriminering och sekretess.</li> <li>Demokratisk värdegrund samt genus- och jämställdhetsperspektiv.</li> <li>Integration och segregation.</li> <li>Samhällets mediekulturer och användningen av sociala medier samt hur det påverkar samhällsutvecklingen.</li> <li>Olika kommunikationsmönster och kommunikationshinder samt strategier för att förtydliga och uppfatta betydelsebärande ord, till exempel med hjälp av bilder och rörelser.</li> <li>Hur sociala och kulturella förhållanden kan påverka människors interaktion och kommunikation i samarbeten och möten.</li> <li>Användning av samtal som redskap i kommunikation.</li> <li>Användning av informationsteknik som redskap för kommunikation och information.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet socialt arbete på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Offentliga, frivilliga och privata sociala verksamheter samt deras organisationer och roller i samhället.</li> <li>Våldsutsatta i särskilt sårbara situationer.</li> <li>Samhällets hantering av utsatta gruppers levnadsvillkor och samhällets skydds- och stödinsatser samt förebyggande insatser, till exempel stödverksamheter för barn i familjer där missbruksproblematik förekommer.</li> <li>Begrepp och teorier inom olika sociala verksamheter.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser samt riktlinjer för sociala verksamheter, däribland socialtjänstlagen samt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter.</li> <li>Anmälningsplikten och dess process.</li> <li>Bestämmelser och praxis när det gäller arbetsmiljö och säkerhet samt yrkesetik inom sociala verksamheter.</li> <li>Yrkesrollen och vanligt förekommande arbetsuppgifter inom sociala verksamheter, däribland sociala och relationsbyggande aktiviteter.</li> <li>Planering, genomförande, dokumentation och utvärdering av uppgifter, insatser och aktiviteter utifrån ett yrkesetiskt förhållningssätt inom sociala verksamheter.</li> <li>Hur interaktion och kommunikation kan främja samarbete och delaktighet samt ge stöd i möten och i olika sociala sammanhang.</li> <li>Hur attityder till och bemötande av människors olika livssituationer kan se ut.</li> <li>Etiska begrepp och riktlinjer samt förhållningssätt, normer och värdekonflikter inom sociala verksamheter.</li> <li>Hantering, bearbetning och värdering av information från olika källor inom området.</li> </ul>

Centralt innehåll: Läsa och skriva Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Lässtrategier för att förstå, tolka, analysera och kritiskt granska texter från olika medier. Att urskilja texters uttalade och outtalade budskap samt deras olika syften, avsändare och sammanhang. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att disponera, redigera, bearbeta och utveckla texter, till exempel att förtydliga, variera och precisera dem. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad och tempus. Textbindning med hjälp av sambandsord, till exempel hur orsakssamband, slutsats och motsats kan formuleras. Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Tala, lyssna och samtala Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att leda en diskussion, argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser och att sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer, till exempel digitala verktyg. Uttal, betoning och satsmelodi. Olika variationer av talad svenska. Sakprosatexter och berättande texter Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande, argumenterande och utredande, till exempel tidningsartiklar, populärvetenskapliga texter och debattinlägg. Sakprosatexters syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp. Skönlitteratur och annan fiktion från olika tider och från skilda delar av världen som belyser människors livsvillkor och identitets- och livsfrågor. Några skönlitterära genrer samt några skönlitterärt betydelsefulla verk och deras författare. Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Tema, motiv, berättarperspektiv, tillbakablickar samt miljö- och personbeskrivningar. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel filmer och webbtexter. Texternas innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Hur olika texttyper kan kombineras i en text, till exempel berättande och beskrivande inslag i en argumenterande text. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att identifiera överordnade idéer i form av nyckelord och att föra anteckningar. Ord och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Hur ords och begrepps nyanser och värdeladdning kan påverka uppfattningen av innehåll och budskap i texter och samtal. Språkförändringar, till exempel nya ord i det svenska språket och betydelseglidningar av ord och uttryck. Ordbildning, till exempel sammansättningar och avledningar, samt betydelsen av olika prefix och suffix. Fasta uttryck, idiomatiska uttryck och bildspråk. Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang, till exempel skillnaden mellan språket i en nyhetsartikel och ett debattinlägg. Språkets betydelse för att utöva inflytande. Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang. Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel svenska språkets struktur i jämförelse med något annat språk. Informationssökning och källkritik Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av information från internet och andra källor. Hur man citerar och anger källor. Källkritik. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

<p>Undervisningen i ämnet samhällskunskap på nivå 1a1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <p><em>Inflytande och beslutsfattande</em></p> <ul> <li>Demokrati som samhällsidé, de mänskliga rättigheterna och demokratibärande samhällsinstitutioner samt deras skydd. Sveriges totalförsvar. Rättsprinciper och rättsstaten i demokratin.</li> <li>Folkrättens samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll.</li> <li>Politiska system lokalt och nationellt i Sverige samt på EU-nivå.</li> <li>Politiska partiers historia och ideologiska skiljelinjer i svensk politik.</li> </ul> <p><em>Ekonomi och resursfördelning</em></p> <ul> <li>Resursanvändning, tillväxt, konjunkturer och ekonomisk politik, till exempel frågor om välfärd, grundläggande prisbildning, företagande, arbetsliv, hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet.</li> <li>Privatekonomiska frågor, däribland inkomster, utgifter och betalningar, olika typer av sparande, försäkringar samt lån, inklusive konsumtionskrediter.</li> </ul> <p><em>Individer, grupper och sociala strukturer</em></p> <ul> <li>Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.</li> </ul> <p><em>Samhällsvetenskapliga perspektiv och arbetsmetoder</em></p> <ul> <li>För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller i samband med samhällsfrågor.</li> <li>För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet hälsopedagogik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter.</li> <li>Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost samt droger och stress.</li> <li>Centrala begrepp och teorier, till exempel KASAM (känsla av sammanhang).</li> <li>Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa.</li> <li>Innebörden av ett salutogent förhållningssätt.</li> <li>Folksjukdomar och förebyggande hälsoarbete.</li> <li>Utförande av olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå.</li> <li>Planering och genomförande av hälsofrämjande metoder och aktiviteter samt dokumentation och utvärdering av resultatet.</li> <li>Interaktion och kommunikation i samarbeten och möten med människor.</li> <li>Hur kommunikation om hälsa och hälsofrämjande arbete kan utföras på ett yrkesetiskt och pedagogiskt sätt.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet kost och hälsa på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Samband mellan hälsa och livsvillkor.</li> <li>Hur kost- och levnadsvanor kan främja hälsa och välbefinnande.</li> <li>Hur olika hälsofaktorer kan påverka fysisk, psykisk och social hälsa, däribland kost, fysisk aktivitet, rökning, alkoholvanor, vila och återhämtning.</li> <li>Centrala begrepp, metoder och aktiviteter inom området kost och hälsa, däribland det salutogena förhållningssättet.</li> <li>Näringsrekommendationer.</li> <li>Kostråd för olika målgrupper.</li> <li>Hälsosamma och miljömässigt hållbara matvanor.</li> <li>Näringsberäkningar. Hur måltider kan skapas utifrån näringsrekommendationer och näringsberäkningar.</li> <li>Specialkost. Hur måltider kan anpassas vid vanliga matallergier, annan medicinsk överkänslighet eller annan sjukdom.</li> <li>Olika sätt att anpassa måltider eller erbjuda alternativ kost, till exempel med hänsyn till funktionsnedsättning eller religion.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser samt riktlinjer inom området, däribland Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i vård, skola och omsorg.</li> <li>Hur vägledning om hälsofrämjande kost- och levnadsvanor kan kommuniceras på ett yrkesetiskt sätt.</li> <li>Reflektion över kost, hälsa och livsstil utifrån ett etiskt och normkritiskt förhållningssätt.</li> <li>Hur normer om kost-, hälso- och livsstilsfrågor kan skapas och påverka såväl det egna som andras förhållningssätt.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet naturkunskap på nivå 1a1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <p><em>Natur och hållbar utveckling</em></p> <ul> <li>Ekosystemens bärkraft, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och resursutnyttjande.</li> <li>Energi, klimat, produktion och konsumtion ur perspektivet hållbar utveckling.</li> </ul> <p><em>Människokroppen och hälsa</em></p> <ul> <li>Människokroppens behov av näringsämnen, energi och återhämtning. Hur kroppen påverkas av fysisk och psykisk belastning, till exempel träning, stress och missbruk.</li> <li>Sexualitet och sexuell hälsa samt hur dessa kan kopplas till relationer, identitet och samtycke.</li> </ul> <p><em>Naturvetenskap i omvärlden</em></p> <ul> <li>Naturvetenskap bakom historiska och aktuella händelser i omvärlden samt naturvetenskapens betydelse för individ och samhälle.</li> <li>Etiska frågor med koppling till det naturvetenskapliga innehållet.</li> <li>Naturvetenskap som tillämpas inom arbetslivet.</li> </ul> <p><em>Naturvetenskapliga arbetsmetoder</em></p> <ul> <li>Fältstudier och laborationer. Frågeställningar, planering, riskbedömning, utförande, värdering och redovisning.</li> <li>Granskning av information och argumentation som rör naturvetenskap. Skillnaden mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet pedagogik på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Människors lärande och utveckling i olika sammanhang och utifrån olika teorier.</li> <li>Hur den egna kunskapssynen påverkar lärande och olika handlingar i pedagogiska sammanhang.</li> <li>Hur kunskapssyn och värderingar konstrueras, lever kvar och förändras inom olika grupper av människor.</li> <li>Fördjupning i en eller flera pedagogiska teorier som ligger till grund för arbetet i pedagogiska verksamheter.</li> <li>Ledarens roll samt pedagogiska metoder för verksamhetens, gruppens och individens utveckling.</li> <li>Hur ledare kan planera, organisera, genomföra, dokumentera och utvärdera en aktivitet utifrån uppsatta mål och använda metoder och redskap anpassade för situationen.</li> <li>Pedagogiskt ledarskap vid konflikter och konflikthantering samt olika metoder för konfliktlösning.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller pedagogiska verksamheter och pedagogiskt arbete samt systematiskt arbetsmiljöarbete och dess lagstiftning.</li> <li>Demokratisk värdegrund och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter.</li> <li>Samhällets mediekulturer och användningen av sociala medier samt deras betydelse för samhällsutvecklingen och lärandet.</li> <li>Hur rollspel och drama kan användas som pedagogiskt verktyg och metod för att utveckla kommunikation och samarbete.</li> <li>Strategier för att förtydliga och uppfatta betydelsebärande ord, i syfte att underlätta kommunikation och samtal, till exempel med hjälp av gester och frågor.</li> <li>Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier.</li> <li>Interaktion och kommunikation vid konflikter och konflikthantering.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet specialpedagogik på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Bakgrunden till och framväxten av det specialpedagogiska området.</li> <li>Organisationer, arbetssätt och olika insatser inom funktionshinderområdet.</li> <li>Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, normalitet, avvikelse, diagnos, inkludering, exkludering, tillgänglighet, delaktighet och likvärdighet.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller specialpedagogiska insatser, däribland FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsätting samt de intentioner som finns bakom lagarna.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser som gäller arbetsmiljö och säkerhet.</li> <li>Funktionsnedsättningars konsekvenser i olika närmiljöer och sammanhang och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället.</li> <li>Användning, utveckling och anpassning av specialpedagogiska arbetssätt och innehåll i pedagogiska verksamheter, både till individers och gruppers olika behov samt till situationen.</li> <li>Specialpedagogiska hjälpmedel och hur dessa kan användas i sociala och pedagogiska sammanhang.</li> <li>Olika yrkesroller och vanligt förekommande arbetsuppgifter inom det specialpedagogiska området.</li> <li>Metoder, redskap och teorier för planering, genomförande, dokumentation, utvärdering och uppföljning av olika insatser och aktiviteter som främjar likvärdighet, delaktighet och tillgänglighet på individ- och gruppnivå.</li> <li>Hur attityder till människors olika livssituationer kan se ut.</li> <li>Människors olikheter, förutsättningar och möjligheter för lärande och delaktighet i olika aktiviteter.</li> <li>Alternativa och kompletterande kommunikationssätt samt vilken funktion och betydelse de har för människors delaktighet i samhället.</li> <li>Hur interaktion och kommunikation kan främja samarbete, delaktighet och möten mellan människor samt ge stöd i olika situationer.</li> </ul>

<p>Undervisningen i ämnet pedagogiskt arbete på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Människors olikheter samt förutsättningar och möjligheter för lärande och deltagande i olika situationer och aktiviteter. Innebörden av ett inkluderande arbetssätt.</li> <li>Lekens och samspelets betydelse för lärande och växande.</li> <li>Skapande verksamheters betydelse för lärande och växande.</li> <li>Pedagogers och andra vuxnas roll och betydelse för lärande och utveckling.</li> <li>Olika pedagogiska yrkesroller.</li> <li>Planering, genomförande, utvärdering och dokumentation av pedagogiska verksamheter och aktiviteter.</li> <li>Metoder för att utvärdera på vilket sätt olika pedagogiska verksamheter tillgodoser människors möjligheter att utvecklas och lära utifrån läroplanens mål och intentioner.</li> <li>Användning av bild, form, drama, dans och musik som redskap i pedagogiska sammanhang.</li> <li>Olika berättaraktiviteter, till exempel med hjälp av digitala verktyg och bilder.</li> <li>Olika metoder, tekniker och material för skapande aktiviteter.</li> <li>Utveckling av fantasi och föreställningsförmåga genom dramapedagogiska övningar.</li> <li>Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.</li> <li>Hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.</li> <li>Olika konflikthanteringsmetoder, till exempel genom drama och rollspel.</li> <li>Förebyggande arbete för barnsäkerhet samt åtgärder vid olycksfall.</li> <li>Första hjälpen med HLR (hjärt-lungräddning).</li> <li>Ergonomiskt och säkert utförande av arbete i olika situationer.</li> <li>Lagar och andra bestämmelser inom området.</li> <li>Hur språk och kommunikation kan användas som pedagogiskt redskap.</li> <li>Hur språkutveckling kan stödjas och stimuleras genom olika aktiviteter och arbetssätt, till exempel genom dialoger, öppna frågor och följdfrågor.</li> <li>Kommunikation och pedagogiskt ledarskap samt ett yrkesetiskt förhållningssätt.</li> <li>Samarbete i arbetslag.</li> <li>Samverkan med andra yrkesgrupper och verksamheter samt med vårdnadshavare.</li> <li>Metoder och former för utvecklingssamtal i pedagogiska verksamheter.</li> </ul>

Centralt innehåll Undervisningen i ämnet pedagogiskt och socialt arbete – specialisering på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll: Teorier och begrepp inom valt kunskapsområde. Genomförande av pedagogiska eller sociala aktiviteter och insatser anpassade till individen. Anpassning av metoder och arbetssätt utifrån individ, grupp eller verksamhet. Hur delaktighet och självbestämmande kan motiveras på ett målgruppsanpassat sätt. Planering, genomförande och dokumentation av aktiviteter och insatser på ett yrkesmässigt sätt. Hur aktiviteter och insatser kan ledas på ett pedagogiskt sätt. Utvärdering, analys, diskussion och problematisering av pedagogiska eller sociala situationer. Etiska frågeställningar inom valt kunskapsområde. För uppgiften relevant informationsteknik. Samverkan med andra yrkesgrupper och verksamheter samt med vårdnadshavare och närstående för ökad kvalitet inom valt kunskapsområde. Bemötande av människor utifrån ett yrkesetiskt förhållningssätt, däribland utifrån barns eller personer med funktionsnedsättnings rättigheter samt förskolans, skolans eller funktionshinderområdets värdegrund. Metoder och former för samtal och kommunikation i pedagogiska och sociala verksamheter inom valt kunskapsområde. Hur det systematiska kvalitetsarbetet kan bidra till utveckling av det dagliga stödet och omsorgen. Rapportering av avvikelser samt analys av orsaker till avvikelserna. Ergonomiska och säkra arbetsmetoder utifrån valt kunskapsområde. Lagar och andra bestämmelser som gäller arbetet inom valt kunskapsområde.

<p>Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:</p> <ul> <li>Muntlig framställning i och inför grupp med fokus på anpassning till sammanhang, syfte och mottagare. Manusskrivande och hjälpmedel för att stödja muntliga framställningar. Strategier för att lyssna med olika syften samt för att ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. Strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika typer av samtal. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen. Svenska språkets uttal och uttalets betydelse för ändamålsenlig kommunikation.</li> <li>Skriftlig framställning av olika typer av texter för kommunikation, lärande och reflektion, däribland argumenterande texter och kreativt skrivande.</li> <li>Struktur och språkliga drag i olika typer av texter. Skriftspråkets normer för språkriktighet och vilka språkliga egenskaper som gör att en text fungerar väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på texter. Citat- och referatteknik.</li> <li>Läsning av och samtal om sakprosa. Strategier för att läsa och samtala om sakprosa. Produktion av texter som anknyter till läst sakprosa.</li> <li>Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.</li> <li>Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik, författade av såväl kvinnor som män, med betoning på samtida litteratur. Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur.</li> <li>En översikt över de litterära epokerna.</li> <li>Centrala motiv, berättarteknik och stildrag i fiktivt berättande.</li> <li>Svenska språkets ordförråd och struktur. Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan.</li> <li>Grundläggande språkvetenskapliga begrepp som behövs för att på ett strukturerat sätt tala om språkets uppbyggnad och funktion samt diskutera språkriktighetsfrågor.</li> <li>Hur den egna flerspråkigheten kan främjas och utvecklas. Språkinlärarstrategier för andraspråksutveckling. Att använda språkliga strategier för olika situationer och för olika syften. Reflektion över den egna strategianvändningen och språkinlärningen.</li> <li>Språk och språkanvändning med särskild betoning på språklig variation i talat och skrivet språk. Hur språklig variation hänger samman med geografisk och social bakgrund, ålder och kön samt hur makt, normer och identitet kan komma till uttryck i språkanvändning.</li> </ul>