Centralt innehåll
Taluppfattning och tals användning
– Reella tal och deras egenskaper samt talens användning i matematiska
situationer.
– Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal.
– Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt
användning av prefix.
– Matematiska lagar och regler samt deras användning vid beräkningar med
tal i bråk-, decimal- och potensform.
– Metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala
verktyg vid beräkningar.
– Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.
Algebra
– Matematiska likheter samt hur likhetstecknet används för att teckna ekvationer och funktioner.
– Variablers användning i algebraiska uttryck, formler, ekvationer och
funktioner.
– Metoder för att lösa linjära ekvationer och enkla andragradsekvationer.
– Mönster i talföljder och geometriska mönster samt hur de konstrueras,
beskrivs och uttrycks generellt.
Geometri
– Geometriska objekt samt deras egenskaper och inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt, både med och utan digitala verktyg.
– Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska
objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
– Geometriska satser och formler samt argumentation för deras giltighet.
– Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
– Likformighet och kongruens.
annolikhet och statistik
– Sannolikhet samt metoder för att beräkna sannolikhet i olika situationer.
Bedömning av risker och chanser utifrån simuleringar och statistiskt
material.
– Kombinatoriska principer och hur de kan användas i olika situationer.
– Tabeller, diagram och grafer samt hur de tolkas och används för att
beskriva resultat av egna och andras undersökningar, både med och utan
digitala verktyg.
– Lägesmått och spridningsmått samt hur de används för bedömning av
resultat vid statistiska undersökningar.
Samband och förändring
– Proportionalitet och hur det används för att uttrycka skala, likformighet
och förändring.
– Härledda enheter, till exempel km/h och kr/kg.
– Procent och förändringsfaktor för att uttrycka förändring samt beräkningar med procent i olika situationer.
– Koordinatsystem och gradering av koordinataxlar.
– Räta linjens ekvation och förändringstakt. Användning av räta linjens
ekvation för att beskriva samband.
– Funktioner och hur de används för att beskriva samband och förändring
samt undersöka förändringstakt. Hur funktioner uttrycks i form av grafer,
tabeller och funktionsuttryck, både med och utan digitala verktyg.
Problemlösning
– Strategier för att lösa matematiska problem i olika situationer. Värdering
av valda strategier och metoder.
– Formulering av matematiska frågeställningar utifrån olika situationer.
– Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.